Vem ska björnligan se upp för när dem åker till nordpolen?

Avståndet eller mellanrummet mellan mina bloggar är nu mer så långt att man kanske undrar om jag gjort en schuman och lagt ner min blogg. Svaret är som ni nu säkert förstår ett nej som är aningen ouppenbart. Anledningen till den senaste tidens frånvaro på bloggsidan beror nog delvis på att det inte händer så mycket i mitt liv just nu, och det som händer är ungefär jobb och fest. På jobbet så blir det ju mest att man jobbar, kör bil alltså och så mycket att skriva om det finns det ju inte. Förutom att jag kommit fram till att när man blir runt 75 år borde alla ta om sitt körkort. Det andra som hände i mitt liv var ju som sagt fest, anledningen till att jag inte skriver om det är att det som händer inte är så extraordinärt, det är att man öppnar en jävla massa burkar och dricker ännu fler klunkar och man blir lite berusad, roligar än så är det faktiskt inte.

Helgen som kommer kommer troligtvis bli vit, helt vit. Samtidigt så kan jag inte sluta tänka på det som Bengt,62 sa till mig på jobb idag. "Nä va fan är det du säger johan, inte fan kan du ha en vit helg. Då kommer du tillbaka på jobb på måndag och känner att du inte gjort något vettigt i helgen" Fantastiska ord från en kille som talar av erfarenhet, efter cirka 3000 helger så vet väl han om någon vad som gäller. Så om helgen blir vit eller ej det återstår att se, men utgång det blir det ingen (tror jag).

Vet att det i texten ovan står något i stil med att det inte händer något på mitt jobb, förutom att jag kör bil. Samtidigt berättar jag om hur Bengt, 62 lär mig om livet och har ändå en rätt så roligt historia till på lager. Nästa historia ägde rum måndagen den 8 oktober 2007. Klockan närmade sig tolv och jag styrde min jobbbil mot lund, med mig hade jag en praoelev som även är chefens son. Väl inne i lund får vi reda på att där ligger en stor jävla höga med brädor som vi ska ha med oss tillbaka till malmö. Okej tänkte jag och satte på mig mina tyghandskar, men jag hinner inte mer än lyfta första brädan och ser att en gråsuggskoloni hade flyttat in i högen. Hatar man då små kryp så som jag gör blir man genast rädd och av räddslan blir man förbannad. Men fobier botas av att möta dem, så det var bara att börja slänga in skitet i bilen men först försöka skaka av alla äckliga småkryp. När detta äntligen var klart och det kändes som hela kolonien hade flyttat in i både bil och byxor var jag dels lättad och dels förargad över det hela. Spasmiska ryck hjälpte för stunden men kände snart åter igen hur det kröp på mig (där var ju inte djur men ni vet vad jag menar) Hoppar in i bilen och rycken fortsätter ett tag, efter cirka 5 minuters bilfärd får jag ett samtal, svarar och säger:

-Hej du!
-Hej du glömde ju den andra högen
-VA! du skojar med mig?
-Nä här är en hög till, du måste vända
-K*K (manligt könsorgan), hejdå!

Tillbaka på brottsplatsen kändes det som och siktar i min vänstra ögonvrå en hög som var utantvekan dubbelt så stor som den förra. Mitt "HELVETE"s skrik dämpade min ångest en aning, men åter igen åkte tyghandskarna på och med kirurgisk presition lyftes bräderna bort en efter en och gråsuggskontrollen var igång, lika många suggor här som Niklas Skoog suger på fotboll. I högen av murket trä ligger där även träklossar som fortfaraden är "friskt träd". I samma veva som jag lyfter upp en sådan kloss springer en mus, en livs levande mus från det gömställe jag just berövat honom till nästa mellan två brädor. Min överlevnads instinkt tar vid och inom loppet av en ½ sekund kastas träklossen mot musen, kalla den djurplågeri eller drömkast men mus jävlen dog. Med stolthet i hjärtat blickade jag ner på mitt byte och ansåg mig vara den bästa jägaren i världen. Samtidigt som jag står med ett leende på läpparna ser jag hur det på nytt rasslar till och det är en annan mus som lägger sina ben på ryggen och beger sig till skogs. Efter detta ögonblick kände jag mig förfärlig, en mus hade blivit berövad på sin vän, eller ännu värre sin make/maka. Därför kunde mitt hjärta inget annat än att ge den döda musen ett värdigt avsked till denna värld. Ett korsbyggdes och plaserades på platsen, samtidigt spelades låten live and let die - Queen.

Vila i frid Musse -2007.10.08

Svaret på rubriken är: Pol-isen

På återhörelse och fortsatt trevligt...
Johan Ekström

så var det dags igen

sitter här och kan inte fatta att jag ens tänker tanken på att jag inte orkar festa mer, men den senaste tiden har helgerna bestått av så kallat dubbel trubbel. Två fester per helg, och så var det även denna. Så att nästa helg enbart innehåller en fest ser jag framemot. Så redan nu är lördagen bokad för att ta det lugnt. Men nu är jag så slut att jag inte orkar skriva mer.

Sjukt tråkig blogg jag vet, sorry!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Enbart för din skull

Det är söndag och jag mår lagom bra, inte så att jag är bakis. Bakis som i säg är ett ganska roligt ord, förkortning på bakfull vilket mer eller mindre betyder att man är bakom fyllan, i ett skede där varken kropp och själ mår hundra bra. Bakis i sin tur som fortfarande är en forkortning på förkortningen till bakom fyllan skulle också kunna betyda bak-is, vilket jag inte är sen att hålla med om, Man har liksom tittat bakom isen i grogg glasen, en ganska så långsökt förklaring men ack så rolig.

Nu till betydligt viktigare grejer, mig eller heter det jag i detta fallet. Mig måste det vara. Hur som hellst. Den senaste tiden har varit bra på många sätt och vis. Nygamla bekantskaper har tagits upp, och även brand new bekantskaper har man fått. Trevligt på alla sätt och vis. För att återknyta till Titeln "Enbart för din skull" så måste jag ta upp mina tankar och känslor för just dig, eftersom du inte vågar tänka tanken högt för att du tror att den är fel fast att du vet att den är rätt. För cirka 4-5 veckor sedan träffade jag en person som jag mer eller mindre alltid har haft ett gott öga för och så har det varit sedan dag ett, typ någon gång i 6an. Trotts att jag inte sett dig på flera år så har där funnits stunder i våran frånvaro där jag faktiskt har tänkt på dig, vad gör du? var är du? och hur mår du? Så när jag äntligen fick se dig och träffa dig igen efter alla dessa år blev jag ju självklart glad. Sen att vi tog en fika och såg film hade jag faktiskt aldrig kunnat tänka mig. Men lika snabbt som allt blommade upp försvann stora delar av det som jag tyckte var så härligt och trevligt och underbart. Ett SMS kan få mig att dansa och ett fotografi kan få mig att le hur länge som hellst. Fast jag vet väl hur det kommer sluta (hoppas att jag har fel), det kommer sluta med att jag sitta någonstans i världen och tänka vad gör du? var är du? och hur mår du?

På återseende och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Var Glad

Först när jag slutar studera så blir jag en del av studentlivet. Vilket inte gör något, nu vet jag ju vad som väntar mig de tre kommande åren på väg mot mäklare. Det som jag gått med i är något som kallas VarGladSpexaran eller något. I denna skara människor finns det diverse utskott, det som jag gått med i heter Vieriet a.k.a. viet. Vi som jag nu mer kan kalla oss har hand om diverse fester och ska hålla smilet framme hos övriga gruppmedlemmar. Kommer säkert bli sjuk skoj, massa ny människor och en del gamla, men mest nya.

Annars? Jo! tackar som frågar, tiden sedan förra inlägget har varit relativt enkelspårigt massa jobb och mindre sömn. Så de senaste dagarna har jag haft ett rejält underskott på sömntimmar, men detta fixade jag till innan idag. 2 timmars "kraftsömn" och då jag hört att 20minuterns sömn mitt på dagen motsvarar 3 på natten har jag ju med enkel huvudräkning sovit 3x3x2=18 timmar. Så det ska väl räcka för ett tag.

Nu klämmer vi fan ta mig in en Rätt och Lavett med. Så har jag gjort mitt bloggande för den här veckan, fast det är klart, nu när jag sitter här så är det nästan lite mysigt att skriva. Men det är som jobbigt precis innan man börjar. Men tillbaka till Lavetten

Lavett
Dagens lavett går till de unga duma kids som slänger sig på en trimmad moped och sen kör sick sack mellan bilarna i 70-80 km/h. Vissa utan hjälm till och med, önskar nästan att dem missbedömmer en situation och får sig en touch och åker i backen. Självklart ska dem inte skada sig men med stort M, men om det är det som krävs, en skada eller två så låt gå. Säger som Itzhak "Kan någon ansvarsfull person ta och skjuta den männsikan", eller i alla fall sätt in en polisrassia mot dem.

Rätt
Måste verkligen bigga upp Paul Potts, hans premiär album One Chance är helt fantastiskt bra. Har ni möjligheterna att lägga vantarna på det så gör det, riktigt mysig och skön musik.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Rätt och Lavett

Här kommer ett nytt segment i min blogg, likt en ris eller ros, hiss eller diss så kommer mitt svar på detsamma. Rätt och Lavett.

Lavett
Min lavett går till alla jävla idioter som går runt och våldtar vår tjejer, senaste i raden var en ung tjej i 21 års åldern som sent igår våldtogs av tre unga killar mitt i centrala Malmö. Jag blir så jävla förbannad på dessa svinen. Hoppas verkligen dem och alla andra sådana jävlar får det straff dem förtjänar. Någon som nu fått sin dom är Carl Troilius som fick 3,5år, vilket är förjävligt. 3,5år med gratis TV för det han gjort, att han inte döms för grov våldtäkt är sjukt. Han har sövt ner en tjej och där efter utfört sitt sex våldsbrott mot henne. I fall som denna önskar jag att svenska rättssytemet fungerade lite annorlunda, "the punishment must fit the crime". Låt Carl Troilius och alla andra Våldtäktsmän få smaka på sin egen medicin. Upp med en långtradare i röven på dem plus fängelse och allt det där andra, punkt slut.

Rätt
Dagens rätt går till våra dagisfröknar runt om i landet som faktiskt står ut med barnskrik en hel jävla dag. Idag klarade jag av 5 minuter sen fick jag panik. Så ett stort RÄTT får dem av mig, utan er skulle Sverige dö.

På återseende och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

rysningar

Ett utdrag ur något som skulle kunna vara den bästa film scenen någonsin.

Rafiki: Stopp! Titta därnere.
Simba: Det är inte min pappa. Det är min spegelbild.
Rafiki: Nejdå. Titta närmre. Du förstår, han lever i dig nu.
Mufasa: Simba ...
Simba: Pappa?
Mufasa: Simba, du har glömt mig.
Simba: Nej, hur kan du tro det?
Mufasa: Du har glömt vem du är och på så vis glömt mig. Titta in i ditt inre Simba. Du är mer än vad du har blivit. Du måste ta din plats i Livets Cirkel.
Simba: Hur ska det gå till? Jag är inte som jag var förr.
Mufasa: Glöm inte vem du är. Du är min son och den enda sanna kungen. Glöm inte vem du är.
Simba: Nej, snälla! Lämna mig inte!
Mufasa: Glöm inte ... Vem du är.
Simba: Pappa ...
Mufasa: Glöm inte ...
Simba: Gå inte ...
Mufasa: Glöm inte ...

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

K(h)usligt

Oj vad länge sedan jag satt och ritade hus, det var verkligen inte igår. säkert 4 månader sedan. Känns jätte skumt att jag inte gör det längre, förr i tiden spottade jag ut hus efter hus, självklart höll inte alla hus hög standard men en del var riktigt bra (om jag skälv får säga det). Det roliga med det hela "inte rita hus"-grejen är att jag vet varför jag inte gör det. När min själ inte är hundra anslappnad så blir det inget husritande. Alltså har min själ mått kass i närmare 4 månader. Men snart får jag tvinga fram ett hus bara för att. Känner trots allt ett lite sug just nu i detta nu.

Parantes
Måste verkligen säga att jag hatar rubriker som den i denna bloggen. Död åt dem som använder sig av dem i tidningar och dyl. Fast inte åt mig, jag vill inte dö än.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Visdomsord från mig till mig

"What a diff'rence a day makes Twenty-four little hours"
Renee Olstead

Slog mig redan 15 minuter efter det att jag blev 23, ett litet år som tydligen gjorde mig så mycket klokare. Det hela handlar om hur jag ska bete mig för att lyckas charma det motsatta könet. Grejen är den att jag tror att jag har större chans på dem sin inte känner mig så vidare bra. Då menar jag att dem som känner mig sedan länge vet att jag är en kille som gärna skämtar, skojar och då och då har svårt för att vara hundra procent allvarlig eller seriös. Men för att vara ärlig är det inte riktigt så jag är längre, klart att jag har många av dem sidorna kvar men mer i en nertonad skala. Men de som inte insett det har svårare att tro att jag menar allvar eller dylikt. Men de som lär känna mig på nytt tar mig för den jag är nu, och utan att vara kaxig förstår man ju vad dem ser i en.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Brown eyed love songs

"So excuse me forgetting but these things I doYou see I've forgotten if they're green or they're blue"
Elton John

Musikvärlden som ligger som en parallell värld till vår egen är precis så varierande som vår, i alla fall inom det mesta. Artister sjunger om krig, mat, livet, hat, kärlek, fåglar och bilar. En annan sak som man då och då hör, mesta dels i kärleks sånger är hur vackra någons ögon är. Under mina 23 som jag nu levt har man hört en och annan låt inom genre – love songs. Klart att jag är långt ifrån till att ha hört alla, men den typ av kärleks sånger jag hört med teman eller textrader om någons ögon är det ofta om den bruna sorten. ”brown eyed girl”, ”Looking Your Big Brown Eyes” och ”leende guldbruna ögon” är bara några av dem. Så med denna blogg utfärdar jag en efterlysning på kärleks sånger eller låtar över huvudtaget som innehåller textrader som handlar om blå eller gröna ögon.

Vet att låten jag citerar i början är en sådan låt, men den handlar inte specifikt om blå eller gröna ögon. Utan istället handlar den om att "You see I've forgotten if they're green or they're blue". Men nice try.

På återhörelse och fortsatt trevlig…
Johan Ekström

Hur kunde det bli så här?

Frågan jag ställer mig är faktiskt inte så konstig när man tillåter sig själv att tänka efter. Hur kommer det sig att matreklam måste vara så förbannat dålig. Då menar jag den reklamen som dimper ner i vår brevlåda titt som tätt.

För det första så blir jag förbannad då det säkert sitter en 37-årig kvinna (inte så att jag trycker ner det kvinnliga könet, vänta ett tag så ska jag förklara varför det är denna bilden jag målar upp) på ett kontor någonstans i sverige. Hon sitter säkert i någon förort till Göteborg, med allsäkerhet sitter hon i Mölndal. Hon har säkert en bra lön med tanke på vad hon gör, sitter och klipper och klistrar i ett dataprogram som säkert inte är svårare än words. Hennes utbildning finns inte och tjänsten som reklam-klipp och klister-ansvarig har hon fått genom att arbeta sig upp från käck papperskorgstömmare. Då de äldre gubbarna på samma kontor ansåg att hon såg bra ut och hon var en frisk fläckt i företaget fick hon förtroendet att ta hand om de lite mer "estetiska" bitarna som i senare skede resulterade i hennes nuvarande jobb. Idag tror hon att hennes jobb är 24 gånger bättre en vad det egentligen är, klädd i snäva kjolar och uppknäpta skjorter utför hon sitt krävande jobb. Ut på parkeringen står där en svart passat från 2002 som hon anser skriker "affärskvinna". Bilen är fylld med fula bicpennor som hon tvunget behöver för att rita ner sina "nya tänk" till nästa veckas reklamblad.

(nu ska jag förklara varför det är en kvinna) Då jag jobbat på AGs favör i närmare 4 år så vet jag vilka kvinnor som jobbar inom branchen. Jag tror däremot att dem jag stött på är aningen mer blåögda och tror att deras jobb är ännu bättre än kvinnan från Mölndal. Kan inte förstå hur folk kan känna att deras data/hålla-koll-på-folks-löner jobb kan kännas så jävla snoffsigt.

Tillbaka till reklambladen som är så förbannat fula. Allt jag begär är att dem inte tvunget måste se ut som ett utklipp ur en hemkunskapsbok från 80-talet. Det är trots allt 2007 och det bör gå att göra lite snyggare och fräshare.

På återhörelse och fortsatt trevlig...

Johan Ekström

rubrikångest

"Take all your problems and rip 'em apart, carry them off in a shopping cart. And another thing you should've known from the start. The problems in hand are lighter than at heart"
The White Stripes

Idag känns allt en aningen bättre, mycket av det som hände igår kan jag inte glömma men andra saker har jag lagt bakom mig. Min sjukdom är inte längre så intensiv som den varit, otroligt vad 5ml cocillan-etyfin kan göra. Sen en massa sömn och dricka till detta verkar ha gjort susen, nu vill jag verkligen ropa hej trots att jag inte är över bäcken. Får mina provsvar nu i dagarna om jag drabbats av något värre. Oavsett känner jag mig stark nog att jobba imorgon, ska nog inte vara några problem. Behöver ju pengarna, dessutom behöver jag ju inte jobba ihjäl mig, kan ta det lite lugnt.

Idag tog jag upp en gammal vänskap, en vänskap som jag har på laserdisc (som Ross kallar det, för oss övriga DVD). kollade några avsnitt vänner, fan vad bra det är, ser fram mot nästa långa ledighet så ska jag fan ta och kolla igenom hela serien igen, lagom till jul kan jag tänka mig.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Måndagen den andra nya fredagen den trettonde

”Empty spaces, what are we living for। Abandoned places, I guess we know the score। On and on, does anyone know what we are looking for…” Queen

Det är måndag, 2 september och livet kan inte bli mer genomruttet än så här। Saker som var för sig kan tyckas aningen mesiga att hänga upp sig på, dessa små saker har verkligen kantat min måndag। Ordspråket ”många bäckar små” har aldrig för gjort sig så bra। För att ge några exempel; Min bil på jobb var full med skit när jag tog den i morse, en ful jävla dryg medelålders man i en ful jävla grå Citroën tog pumpen på macken precis framför mina ögon plus att allt detta händer när min kropp inte mår hundra bra hostat konstant från och till i två veckor nu (typ lunginflammation). För att krydda dagen ännu mer så är där känslor i mig som skriker misslyckande, ingen lätt känsla att tampas med en dag som denna. Allt gör att jag bara vill lämna, inte jordlivet utan lämna Staffanstorp, Skåne och varför inte Sverige när vi ändå är igång. Tänk att få komma till en västindisk ö dricka rum och cola under en parasol, ingen vet vem man är, ingen som bryr sig på vad och hur man gör saker. Att bara få vara själv är det jag önskar mig mest av allt, men samtidigt vill jag ha närheten av dem jag tycker om.

För första gången på flera år vet jag nu vad jag önskar mig när jag fyller år, ensamhet!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

1 ångest ballanserade...

...på en liten liten spindeltråd...
Sitter här och klockan är strax efter tjugo över fyra och med enkel huvudräkning kan jag då konstatera att jag varit vaken i cirka sex timmar. Dessa sex timmar har varit innehållsrika på det fysiska planet men på det psykiska har det bara varit en sak som flugit runt. Frågan är kort men oj så viktig - Varför?, varför var jag tvungen att göra det, jag var ju verkligen inte tvungen men ändå kan jag inte låta bli. Millisekunder efter jag yttrat mig vill jag slänga ut små anticimex saker som förintar mina ord. Tyvärr sysslar inte anticimex med sådant av den så enkla anledning att det inte är möjligt Det ljud som vi i ovardagligt tal kallar verbala fraser färdas ju så förbannat snabbt i det som vi i vardagligt tal kallar luften. Än en gång har jag lyckat göra det halvtydliga totalt jävla oförståligt. Men vad jag egentligen försöker göra är att jag försöker be om ursäkt. Så om ni som läser har den minsta lilla aning om vad det handlar om (hint; sängplats) så är det nog er det handlar om. Hoppas ursäkten kan godtas, varken eller så säg till för jag har djup ångest.
...det tyckte han var så intressant, så han gick och hämtade en annan ångest

Två små ångest ballanserade på en liten, liten spindeltråd...
Inte nog med att jag haft ångest i närmare sex timmar och tjugo minuter, för de senaste två timmarna och 34 minuterna har jag haft dubbel ångest (därför hade det varit skönt att bli av med den första). Imorgon börjar jobbet igen, ingen större fara så, men det är ändå något speciellt med att komma tillbaka till jobb efter lite ledighet. För ledigheten är ju ändå så mycket skönare än "jobbigheten". Men det är bara att ta tjuren i hornen väl.
Det tyckte dem var så intressant, så dem gick och hämtade en annan ångest.

Tre som ångest ballanserade på en liten, liten spindeltråd...
Om inte mindre än tre dagar läggs ett nytt år till på min ålderspinne, vet faktiskt inte om jag ska se det som en ångest eller hur jag ska se det. 23 år är ändå en bra ålder, det som faktiskt tynger mig med det hela är att jag inte vet vad som väntar mig på onsdag, vet inte vad jag ska få för jag har inget önskat. Sen har en ängel visskat i mitt öra att där ska komma något i min brevlåda, detta har jag nog lite ångest över. Men väldigt väldigt lite.
Det tyckte dem inte var så intressant, så dem hämtade en Elefant.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Gothenburg

"Trams coming in, there´s wind from the sea But I don´t feel cold, it´s not shivering me And I thought I didn´t like this city but I´ve changed"
Gothenburg - Maia Hirasawa

Lördag men känns som söndag, men igår kändes med som en söndag så då borde det kännas som måndag idag men så är inte fallet. Det är veckan som gott som gjort mig precis så förvirrad som jag är. I måndags åkte jag till Göteborg, en liten mini semester i Sveriges framsida med när och kära. Måste och kan inget annat säga än att veckan har varit alldeles underbar. Precis så där som en semester ska var, mitt enda bekymmer var egentligen inget jag bekymrade mig över utan snarare såg som en spänningskick, att åka vagnen utan att betala. Utöver detta har jag dessutom ätit tre underbara middagar, avnjutit en hel del öl, kaffe och vin. Jag har även låtit klädesinköpen styras av mig och inte av ett fånigt plastkort. För att ni ska förstå hur underbart allt varit kommer här en snabbgenomgång.

Måndag
Tåg till GBG - Vagnen till järntorget - Vagnen till Gabby - Ut på stan - Lunch NK - Ut på stan - "Hem" - Öl - Stenugnsbakad pizza och öl på Rumpanbar - "Hem" - Flaska vin och tilltugg och massa snacka - Sova

Tisdag
Vakna - Gabby Bakis - Dusch - Promenad till Heden - Hämta bilen - Körde till Sjömagasinet - Helstekt makrill med grillade grönsaker - Kungsbacka, Filippa K, JL och Acne - Mediamarkt - Heden - Condeco, Avenyn - ÖL - Ut på stan - Femman och Annie - Systemet - "Hem" - Öl, öl och öl - Sova

Onsdag
Vakna - Duscha - Vagnen till Centralen - Mötte Niklas - Hämta Sandra och Emma - Lunch - Öl och friidrott - Shopping - Öl - Shopping - Öl - "Hem" - Flytta - Nytt "Hem" - Öl och uppfräschning - Fappas restaurang - Rom on the rocks - Massa mat och vin - SevenEleven och sprite - Gabby och förfest - Mintuu och Öl - Minitaxi - Träffa Johan och Sanna - DEEP - Festa järnet - Träffa Mjölkis (rikard) - Kebab - Taxi "hem" - Somna/decka

Torsdag
Vakna - Condeco och Lunch - 8 barnvagnar - Kastellgatan.se - Haga - Latte - Lejonet och björnen - Hejdå Sandra och Emma - "Hem" - Slappa i sängen - Handla mat - Niklas kockar - Ryggbiff med potatis chips och kantarellsås - Forrest Gump - Sova

Fredag
Vakna - Packa - Vagnen som blev Taxi - Frukost på Espresso House Centralen - Gabby gör sällskap - Tåget HEM - Middag - Filmkväll - Godnatt puss

En helt fantastisk vecka med andra ord. Hoppas att helgen kan gå i precis samma stil.
Tack till er alla som gjorde veckan till den veckan som veckan blev.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Vad var det du sa!

Sitter här nu, klockan är 0904 och min ooptimistiska tidsuppfattning har än en gång gjort mig till en väntande själ. Om cirka två timmar börjar min resa till Göteborg, "resan" började ungefär 0810 då min klocka ringde för andra gången och jag tänkte "nu måste jag gå upp annars hinner jag inte". Samtidigt som jag tänkte tankarna så flög en typ av röst förbi mig och orden jag hörde i går gjorde sig påminda "Aja, 0800 lär du ju hinna, lugnt". Denna röst som var snarlik Saras trodde jag inte riktigt på, men se på mig nu. Har till och med tid att skriva blogg, har dock inte ätit och klätt mig och alla dem andra viktigheterna men ändå. Men jag måste väl ändå försöka rädda min egen rygg här en aning och säga att delar av dem sakerna som jag skulle ha haft gjort hoppar jag över och skjuter fram till min hemkomst.

Nu till det roliga, Göteborg är ju min destination för kommande vecka, ska verkligen bli super extra allt. Kan inget annat än att tro att veckan kommer bli just - super extra allt, med en del överraskningar, alltid lika skoj.

Igår, ja vad ska man säga, kan ju förklara det med ett ansiktsuttryck leende

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

100 inlägg

Idag är en stor dag i mångas liv. Min stora grej är egentligen två, dels skriver jag för andra gången mitt 100 inlägg, men det riktigt stora är att idag blir jag fadder till världens mysigaste Emma Amanda Ollhage. Emma är min systerdotter och kan inget annat säga än att jag älskar henne enormt, denna lilla tjej som från dag ett tog stora delar av mitt hjärta. Att jag ska bli fadder ser jag som en jätte sak, kommer bära ansvaret tillsammans med faster Nina. Tror vi tre kommer bli ett riktigt dreamteam.

Som fadder ska man ju göra en del grejer, så som hålla barnet i kyrkan, läsa texter, hand påläggning och sen hälla upp dop vattnet. Vissa av grejerna känner jag mig säker på. Att hålla henne och läsa text är inget problem, men det andra har jag inte en aning om hur det går till. Fast det löser sig nog, klarar Emma det, en tre månaders sötnos så ska jag väl med mina snart 23 år på nacken klara det.

Ikväll blir det filmkväll, helt klart en efterlängtad sådan.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

99 inlägg

Av känd anledning så har inlägg 100 inte blivit inlägg 100 utan inlägg 98. Av den enkla anledningen att där är ett litet fel eller hur man ska uttrycka det i blogger.com räkneverk. Hundra publicerade inlägg, men då jag tagit bort inlägg två gånger innan så har jag bara 98 som visas. Skönt tycker jag, eftersom jag de senaste dagarna haft någon typ av ångest för att mitt 100ade inlägg bara innehöll texten "godnatt". Nu har jag alltså möjlighet att laga detta feltramp i min till synes perfekta blogg, så när som på ett inlägg - "godnatt", vad tänkte jag!?

För övrigt har dagen varit väldigt bra. Har både lyckats städa rummet en aning, tömma och ställa in i diskmaskinenen, rullat på mina 2by2 två gånger, fått läsa den text jag ska läsa på dopet på söndag "Folk kom med sina barn till jesus för att han skulle......" (mer har jag inte i minnet just nu) och sist men inte minst har jag lyckats laga min minimoto. Den har stått obrukbar i snart ett år, samlat damm och kommentarer som "när ska den jävlen bort", "aj som fan, vem fan ställde den jävlen här" och "snart kör jag den lille skiten till tippen". Men nu ska jag tala om att det blir andra bullar. Motorn spinner som en kattunge och snart ska den ut och rastas kan jag villigt lova.

Dagen idag och dess top-faktor kan helt klart ha lite och göra med gårdagen. Kollade på han Jason i Malmö, för er som inte känner honom så kanske namnet Timbuktu säger lite mer. Mycket bra. Men i själva verket var det nog umgänget som var kanon, träffade ju Sara igår och med/via henne träffade jag en härlig blandning av klasskamrater (känner mig kass när jag bara kommer ihåg ett namn (säger inte vilket för att inte göra dem andra buttra)). Så härliga människor, fast det är klart, man blir ju som man umgås.

Imorgon ska jag klippa mig, gud så skönt, känner verkligen att min kaluffs har blivit aningen förstor, och jag måste samtidigt vara snygg nu när Emma Amanda Ollhage ska döpas, kan ju inte stå där som fadder och se ut som Jesus själv.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

100 inlägg

Godnatt

Hoppas det smakade

Nu är det dags för andra bullar, när jag ser tillbaka på den inställningen jag haft till livet blir jag arg som ett bi. Känns som jag gott bakom ryggen på mig själv och tillåtit mig att vara något bakom flötet. Har trott att alla mina känslor varit blottade men det är bara toppen på isberget man sett, mitt naiva jag har nu fått bita i gräset riktigt ordentligt. Snacka om att jag blivit blåst på konfekten, jag har byggt luftslott och trott att jag haft både hängslen och livrem. Så det är inte mer än rätt att jag nu bär hundhuvudet. Väntan har gjort att jag har börjat få gråa hår, men de gråa håren har fått mig att inse. Det är nu dags att damma av den riktiga Johan. Har länge trott att det brann i knutarna vad det gäller mitt liv och att allt hängde allt på ett hår. När jag nu inser att så inte är fallet ska jag som en typ av dark horse ska jag slå mig själv på fingrarna. Göra mig införstådd med att allt går som smort, det knallar och går eller allt rullar på. Även om det till viss del känns som det står och väger så vet jag ändå var skon klämmer, så med den vetskapen kan jag köra full rulle, jag vet att det är jag som drar i trådarna. Det som hänt de senaste dagarna måste jag säga att det kommit som en skänk från ovan. Efter ett antal slag i luften har jag äntligen fattat galoppen. Fast å andra sidan vet jag hur lätt jag hamnar i gamla hjulspår så jag önskar att jag kunde lämna över mitt liv till någon annan, ge någon fria tyglar beträffande mitt liv. Sen glider jag själv bara in på en räkmacka när att är klart. Men jag får helt enkelt ha lite is i magen och inte göra en höna av en fjäder. Mina ord kommer verkligen från hjärtat och det är inget jag vill sticka under stolen med och det hoppas jag verkligen är klart som korvspad. Så jag står har nu, med mössan i hand och med vetskapen att jag lagt alla mina ägg i en korg och satsat på fel häst vilket mer eller mindre känns som jag skjutit mig själv i foten. Förstår om ni tycker jag borde tala ur skägget men det är ju det jag gör, jag har verkligen vaktat min tunga när jag skrev detta och jag hoppas att det inte känns som tretton på dussinet. Oavsett vad så är det nu dags att visa framfötterna samtidigt som jag visar tänderna, kanske jag får äta upp det jag sagt, eller nä över min döda kropp.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Dinner i served

Idag är det Måndag, vilket innebär att imorgon är det tisdag. Så har det alltid varit och så kommer det troligtvis alltid vara, svårt att föreställa sig något annat. Måste säga att livet är väldigt bra just nu, inte mycket som gör att jag får arbeta i morvind. Ligger dock en hög med nytvättade kläder en våning ner som ska strykas. Vilket jag ser som en jobbig grej fram till det att jag gör det. Tar verkligen inte så lång tid som jag tror att det gör. Men oavsätt om det tar fem minuter eller fem timmer så ska jag inte göra det nu, har betydligt viktigare grejer för mig. Som att inte göra någonting eller något så ansträngande som att lyssna på musik.

Åter till fenomenet TISDAG. tisdagen är ju den andra dagenen i veckan och fick sitt namn efter den fornnordiska guden Tyr, eller som på fornsvenska kallad Ti. Under ett normalt år har vi ca 52 Tisdagar vilket innebär att det finns ungefär 52 dagar på året som man kan säga att "imorgon är det tisdag". Men den fina med tisdagen som kommer imorgon är att oavsätt om det finns 52 Tisdagar på året och att jag fram till nu i mitt liv upp levt närmre 1196 så är och kommer ingen vara som den imorgon. Förhoppningsvis mysigt regnig, underhållande och oväntad.

Denna bloggen skrevs av en enda anledning, jag vill på något sätt stilla människors "hunger" på min blogg, som om ni tycker att innehållet var aningen innehållsfattigt så se det som en huvudrätt, er aptit ska bara stillas men där är mer plats för det goda. Snart kommer deserten!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

This is Staffanstorp calling

Då sitter man här, första dagen på semestern, en dag som jag hade hoppats skulle innehålla helt andra grejer än regn och illamående. Hade ju självklart hoppats på en solig sommar dag och att min hälsa var något bättre. Känner dock att både hälsan och vädret är på väg att vända till det bättre.

De senaste dagarna har jag kommit fram till en väldigt skön sak, fast det är klart, det är inte första gången jag tänker tanken att jag från och med nu inte ska göra som jag alltid gör. Men grejen är den att jag känner att nu har jag faktiskt klarat av det ett litet tag, alltså ett litet steg i rätt riktning av min personliga utveckling.

Denna bloggen skrevs av en enda anledning, jag vill på något sätt stilla människors "hunger" på min blogg, som om ni tycker att innehållet var aningen innehållsfattigt så se det som en förrätt, er aptit ska bara retas lite. Snart kommer varmrätten!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Varför?

5% av alla skolbarn, är utfrysta, mobbade i skolan. Det innebär att ungefär 85000 barn har ett rent helvete i skolan - 85000 barn.

Jobbet som jag har är bra på alla sätt och vis, då jag mer eller mindre är själv hela dagarna så finns det två stora tidsfördriv, ett är att sjunga med i låtar, två är att tänka. Den senaste tiden har det mest dykt upp tankar som "hur kommer det skig att vatten strålen är tjockare närmre kranen" och "varför får pensionärer köra bil". Men idag var det en betydligt starkare tanke som slog mig. När jag körde ner för en liten gata i utkanten av malmö såg jag ett liten kille som lekte med sig själv, kanske i 10-11års åldern. Tanken som poppade upp då var hur många barn som just nu har haft den bästa tiden på året. Slippa skolan och allt som hör där till, läxor, lärare och mobbare. Tänk alla barn på våra skolor runt om i landet som just nu så här veckan/veckorna innan skol start börjar få klumpar i magen för att återvända. Det är verkligen en hemsk tanke som gör mig illa mående. Lyckligt lottad så har jag aldrig varit mobbad, eller så är jag dum nog att inte förstå det. Men jag kan verkligen tänka mig hur hemskt det måste vara, att varje dag, varje vecka, varje månad behöva gå innan för fyra väggar där det finns människor som gör allt för att göra just din tid så jobbig som möjligt. Då jag aldrig varit mobbad kan jag inte till 100% förstå, men till 40% kan jag nog, då det ett tag i mitt liv inte fanns någon som jag umgicks med. Idag har jag underbara vänner som jag skulle göra alltför, och det känns verkligen underbart. En sådan känsla borde alla få känna. Men tyvärr är det ju inte så, för ute på våra skolor finns det mildt utryckt några dumma jävlar som trycker ner andra människor så att dem ska känna sig så värdelösa som dem bara kan. Dessa jävlar som är så svaga i sin egen personlighet så de måste trycka ner andra så att dem ska känna sig "starka". Jävla idioter, istället för att trycka ner andra till sin egen nivå kan dem väl istället försöka lyfta sig själva och göra männsligheten en tjänst då alla blir starkare både tillsammans och som individer.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

monolog, en berusad sådan

Inatt gjorde jag något som jag brukar göra, prata med mig själv. inte alls så där sjukligt utan bara liksom mer att man säger högt till sig själv "fan vad gott det hade varit med mjölk nu". Inatt hade jag nog ett av dem längre samtalen men mig själv, fortfarande inte alls så där sjuktligt utan det var mer att jag pratade för att jag spelade in det som skulle skrivas här. Så här kommer det nu, i text form. Den första och enda oklippta versionen.

"klockan är sju minuter i tre, det är lördag, johan tänker, vem är jag? jag menar här kommer förbi en tjej på cykel precis. och jag menar, hade jag inte varit full hade jag lätt kunnat säga. "jag får åka med dig" men nu är jag själv, går vid sjukhuset i lund, och jag tänker, ska jag fråga "jag får åka med dig", men jag gör det inte. Frågan är då, vilken är den sanna johan? Är den sanna johan den johan som frågar, eller är den sanna johan den johan som inte frågar? Alltså, jag har ju lärt känna mig själv som den killen som troligtvis hade frågat. Men då jag oftast frågar en sådan grej är jag inte själv. Fråga är då, när är jag johan? Är jag johan när jag är själv? Får mina vänner då lära känna den riktiga johan eller bara den johan som dem tror han är? Jobbig tanke men sann tanke.

Letar just nu efter olåsta cyklar, för att cykla dem sista meterna hem till martin. Jaktlyckan är lika med noll.

Tillbaka till mig själv då. Tror, jag vill tro att den sanna johan är den johan som inte är sig själv. DEN SANNA JOHAN ÄR DEN JOHAN SOM INTE ÄR SIG SJÄLV. Nä det kan ju inte stämma, den sanna johan måste ju ändå vara den johan som är sig själv. När är jag då mig själv, jag är mig själv när jag är i goda vänners närhet. alltså är jag mig när jag är med andra. Då kan jag inte var mig själv när jag är med mig själv. Är jag då mig själv när jag säger dessa ord? Frågan är svårt att besvara, men jag vill säga att den johan som går här nu på Baravägen är den sanna johan, mer jordnära än så här kan jag nog inte bli. men den här johan som går här just nu, den får ingen annan träffa förutom jag, då jag nu är själv.

Nu kommer det en Skoda, felicia, en 02 kan jag tänka mig. Hej herr igelkott, igelkottar är dem sötaste och coolats djur, jag måste fota. så jag tar en paus.

JAG ÄR TILLBAKA. jag har fotograferat en igelkott, en igelkott som är, ja jag vill nog tycka att det är ett av dem sötaste djuren som finns. en igelkott som vandrar med sina ben, bakbenen är så söta. sparkar liksom ut dem så, svisch. En rädd igelkott är en söt igelkott. ett ordspråk som vi bör ta till oss. Alltså räddslan är ett typ av afrodisium, oj johan använde svåra ord.
går just nu in på martins gata. har cirka 60 meter kvar, där vankas det kvällsmat och en binge av madrass,

Puss och kram, sommar svan
På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström"

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Dagen innan - Dagen - Dagen efter

Dagen innan lördag:
Slutar jobba, blir övertalad till att hamna på skeppsbron på kvällen. För att komma in till malmö tar jag bussen, följande text skriver jag på mobilen.
"nu vet jag hur det är att vara gravid. Inte av den anledningen att min mage börjat växa utan det är så att jag drabbades av humörsvängningar. Från sur till glad på bara några minuter. Från att festa jippi till festa men först inom arlöv på en varm buss där man delar säte med en ung tjej som gjort allt för att få bort sin medfödda stank. Så istället för att bara dofta vitlök luktar hon nu, vitlök/damparfym/mormors potpurri som är på tok för gammalt och istället för att dofta sommar äng luktar det stekos, damm och tvättmedel. När hon väl går av bussen och tar delar av stanken med sig kliver en invandrare ombord och jag skulle inte bli förvånad om han vunnit en tävling i "flest ord på kortast tid". Vilken underbar start på kvällen."

Kvälle slutade på ett skoj och spännande sätt, då jag var berusad när jag kom hem så kände jag på mig att delar av det hela skulle glömmas om jag inte skerv ner det. Det som jag fick ner på "papper" (word) vad följande.

"Denna bloggen skrevs i tv´å sinnes TILLSTÅN, NYVKTER och fulll
Intr viddtr jsg ayy dagens avslut sklle bötja formas r edan kllckan nio
Ytägga nån speciel, luice.
Mc, muffins ggr 2 skogsbär istället för ramlösa ficka muffins plus dricak…
Tace city"

Jag vet att det är omöjligt att lista ut vad där står om man inte vet det. Efter som jag skrev det har jag en svag aning, men även jag har fått klura en aning. Men vad där står är

Denna bloggen skrevs i två tillstånd, Nyktert och berusat.
Inte visste jag att dagens avslut skulle börja ta form redan klockan nio på morgonen. (Taxi chaffören som vi åkte hem med delade nämligen ut city tidningen till mig tidgare på dagen)
Jag träffade även en speciel person, louise. (har snackat lite av och till på msn, men tröffades nu av en slump live)
(I Taxi hem körde vi inom McDonald och vi beställde, tre Chicken burger, två cheese och en ramlösa skogsbär) Men vi fick två stycen muffins skogsbär istället för ramlösan. fast vi fick tjata till oss drickan. så vi fick muffisen på köpet. (fantastiskt när man är full)
City Taxi, fick killen heta i mobilen. City för tidningen och Taxi för Taxin.

Lördag
GB. VH, espresso house, gratis kaffe ggr 3. fest. Lunds. Nice

Dagen efter lördag.
LOMMA BEACH

På återseende och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

snabba tankar om...

Ni som känner mig bra vet att jag ibland får konstiga tankar i mitt huvud. Nej inte den typen av konstiga tankar som gör att man måste eller borde besöka en psykolog. Utan den typen av konstiga tankar som kan få en att ligga sömnlös långt in på nätterna. Vissa sådana tankar har ni som följt min blogg kunnat del av innan, tex om husvagnarna i england har dörren på vänster sida eller grillrökens målsökande effekt. Den senaste tiden har det dykt upp en några nya tankar, dessa tankar ska jag sammanfatta tillsammans med tankar som jag gått och tänk på så länge som jag kan veta.

Snabb tanke 1
Låt oss säga att man är synsk. Du ser in i din egen framtid och kan därför göra något åt det. T.ex. Du vet att du ska bli påkörd av en bil på just DET övergångstället just vid DEN tiden. Dum vore du om du gick där då, alltså går du inte där och alltså blir du inte överkörd. Alltså inträffa inte det som du förutspådde. ÄR MAN DÅ SYNSK?

Snabb tanke 2
Vet inte hur många gånger tanken på kärlek med känd person flygit runt i min hjärna. Hur skulle vara? Skulle man överrösas med dyra presenter eller skulle man gå före i kön. Men redan här slutar drömarna, alla vet (tror) att det aldrig skulle ske. Vad är oddsen att man träffar en kändis som i sin tur fattar tycke för en. Men tanken som egentligen har slått mig är typ, under hur prinsessan Madde och mitt förhållande hade sätt ut (vem har inte tänkt den tanken). Jag kankse är hennes prins, men grejen är att vi aldrig kommer få veta. Jag kommer ju inte direkt stöta på Prinsessan på någon krog, och om jag nu skulle göra det tror jag att jag hade varit så sönderslagen av Säpo innan jag ens hade hunnit fram och presentera mig. Så det hade ju inte fungerat. Så det är lka bra att lägga ner.

Snabb tanke 3
Ungefär samma upplägg som 2:an, men låt oss säga att det är en tjej man ändå har chansen på. Men där är något som gör att hon inte riktigt vågar prova, jag menar, hur farligt kan det egentligen vara.

Kanske inte så roliga snabba tankar, men dock värda att tänka på. tänk på det.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Dagen efter dagen innan

Att vakna upp dagen efter är inte alltid vara så lätt, men jag måste säga att dagens uppvaknande var långt ifrån svårt. Det som var det svåra med att vakna var egentligen inte svårt utan jobbigt. Så det jobbiga med att vakna var att alla kloka tankar som jag haft i huvudet innan jag somnade är nu som bortblåsta. Känns som tankarna och alkoholen tog varandra i handen och satte sig på första bästa flyg till Mallorca. Visst finns möjligheten att tankarna inte alls var bra, men jag har svårt att tro det. Som många andra svenskar så tar alkoholen med sig något hem från chartern när dem kommer tillbaka. Svensken tar med sig fula tröjor och badlakan som senare i livet bara kommer att användas när man återvänder till den där härliga stranden utomlands. Alkoholen tar ju inte med sig badlakan utan något helt annat, ärligheten. Så nu när jag sitter här med vetskapen om att alkoholen inte längre är hos mig så vet jag också att jag har svårt att vara hundra procent ärlig. (det är därför som bloggar som skrivs med blod i alkoholen är så mycket bättre)

Ikväll ska jag ut igen. Så då får det då allt bli en ”berusadblogg”.

På återhörelse och fortsatt trevlig…
Johan Ekström

Småland

Helgen kan sammanfattas på många sätt, men fantastisk är nog det enda som verkligen förklarar exakt hur det var.

Det var en gång ett kompis gäng på sex personer, det var tre pojkar och tre flickor. Dem tre flickorna var gamla klasskompisar till den ena av dem tre pojkarna. Men dem hade aldrig gjort något tillsammans så som dem gjorde denna helg. De fyra klasskompisarna och de två andra killarna som var tillsammans med två av tjejerna packade sina väskor och tidigt en fredagskväll ställdes dessa i bilen och färden gick till en liten stuga i det vackra Småland. Framme i Småland fick dem alla se en rödliten stuga med vita knutar och en blå stor dörr till den härligt solupplysta verandan på framsidan av huset. Över den blåa dörren svajade en stolt svensk flagga i den svaga vinden och allt kändes så där härligt som det bara kan vara i sagor. För att komma in i den härligt röda stugan var dem tvungna att gå runt huset. Där under ett träd fanns en trappa som stod under en annan blå dörr, dörren dem nu stod framför var dörren in till det som skulle bli deras hem. Handtaget vreds om och ivrigt stod dem alla på tå för att få komma in. När väl dörren öppnades var det som om huset hade hållit andan sen senast någon var där, en vindpust av sommarstugsdoftande luft kittlade allas näsor. Det var som om allt stannad till för en stund, innan man tog dem där stegen upp för den mysiga trappan. Efter bara några sekunder i stugan kände man sig hemma. Köksbordet, den ved eldade spisen, soffan, matbordet och stolarna var så där charmiga som dem bara kan vara i en sommar stuga. Efter en snabb rundvandring kom man tillslut till den där glasverandan som man sett från utsidan, plötsligt befann man sig i den och man kände att det var därifrån som huset fick sitt syre. Den blåa dubbeldörren öppnades upp och en stor grön trädgård med härliga lummiga träd blev som ett extra rum i huset. Väl inne i huset igen så tändes en eld för att åter värma husets inre, den doft som sedan länge varit dominant i huset byttes sakta ut mot doften av knastrande ved och dillkokt potatis. Snart var det tid för kvällsmat. Som en andra midsommar kändes det när man satte sig ner vid det dukade borde. Sill, nypotatis, gräddfil och öl allt som hör där till. De sex vännerna satt runt bordet i timmar och bara njöt av maten och av varandras sällskap, det var inte förrän sent på natten som bordet dukades av och sängarna bäddades för att användas. Det tog inte långtid förrän husets liv och rörelse hade bytts ut mot djupa sovande andetag, man hörde ibland ett täcke prassla då någon vände på sig. En fågel visslade sin kvällssång utanför fönstret men det märktes inte inne i stugan. Alla nya intryck och känslor hade gjort sitt på de sex kompisarna.

Endast ett par timmar senare började huset vakna igen, utanför hade dagen varit vaken länge, en fjäril flög förbi dem utslagna blommorna, fågeln som fortfarande sjön sin skönsång var precis lika nöjd som 5 timmar innan. Strax riktades all uppmärksamhet mot husets hjärta, i köket var det fullt pådrag och en stor frukost dukades fram, man kände verkligen hur rara Emma hade tänkt till när alla tillbehör stod på bordet. Runt borde hade alla sitt ansvars område. Någon höll koll på de bullar som skulle bli varma. En annan skivad ost till dem som ville ha. Någon var bara så där härligt mysig som man kan vara på en sommarmorgon. Efter frukost satt men sig lugnt ner i gräset, njöt av hur solen värmde och samtalen växlade friskt. Emma som hade delar av släkten i område försvann för att hälsa på dem, dem andra alltså Sandra, Gabriella, Magnus, Mathias och Johan gick och tittade på landskapet och kunde inte förstå hur en tystnad tystare än sig själv kunde vara så hörbar. Efter en timmes förundran och förstålighet var åter Emma bland dem fem andra kompisarna. Åter var dem samlade och allt kändes nu så mycket bättre, gruppen kände sig hel igen, detta firades med bullar på en filt på en gräsmatta, vars utsikt var de äppelträd som stod i långa rader en bit ner i backen. I samma backe fanns där en stig, lång smal och slingrig. Vid ena ändan av stigen låg stugan och i andra fanns där en sjö. Vid sjön låg där två båtar och i båtarna satt snart kompisarna. Killarna i en och tjejerna i den andra. Väl ute på sjön var det ibland en och annan sten i vägen, och utan tjejerna hade nog inte killarna kommit i land. Snart var båtarna åter i hamn och en suck av lättnade kom från viss, "vi klarade oss" var där någon som sa. Samtidigt upp vid stugan stod pastan och kyldes ner, och en promenad senare hade den blivigt pastasallad som serverades till nyrökt makrill och sik. Ölen var även framdukad och den fick sällskap av vinet. Bakom ryggarna på två av middagsdeltagarna hade gräset vuxit sig högt mellan äppelträden och det var nu dags att slå det. Lie var det redskap som var så väl anpassat för arbetsuppgiften. Det övriga gräset klipptes somrigt kort och väldoftande med hjälp av en gräsklippare. Aldrig tidigare hade det känts så rätt att jobba på ledig tid. Då arbetet var roligt försvann timmarna snabbt och lien svingades fortfarande då grillen tändes. Glöden fick den tid den behövde för att bli så där härligt snövit och värmen går knappt att beskriva. Kycklingen som grillades blev magiskt bra och avnjöts vid det bord som en dag tidigare hade andats midsommar. Men nu var det en helt annan känsla. Det kändes så somrigt som det är att grilla. En kall potatissallad blev snabbt kompis med kycklingen och den goda såsen. Även en flintastek hade anslutigt sig till gänget. Smaskens var kompisarnas gemensamma betyg och allting avrundades med en härlig sommarpaj med vaniljsås. Senare samma kväll sattes pricken på i:et eller potatisen i mosen. Gitarr, munspel och sångböcker plockades fram och den glada sextetten sjöng hits efter hits och var mer än nöjde med resultatet. Vissa var så nöjda att sången snabbt byttes ut mot snark. Strax där efter var utgången den samma för alla. Snabbt insomnande för trötta själar.

Dagen där på inramades av enstaka vita fluffmoln och solstrålar som smekte marken. Förmiddagen och eftermiddagen tillbringades i solens stålar och när klockan närmade sig kväll städades stugan av och de sista korvarna hamnade på den vedeldade grillen. När korvarna befann sig i magarna hos de lyckliga kompisarna, tackade stugan för sig. Men frågan är om det är stugan eller kompisarna som ska tacka. Kanske är det dem båda som ska tacka varandra för att helgen blev så oförglömlig som den blev.

Snart så går det åter mot ljusa tider…

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Vilkan skillnad en dag gör!

Idag är allt så mycket bättre, jag är glad min kropp är i ro och allt som gjort mig irriterad de senaste dagarna är som bortblåst. Det känns verkligen att allt kommer att ordna sig nu. Nu till ännu mer roligheter.

Helgen som kommer ska göras till en av dem bästa på länge, tack vare den svenska feelingen som ska skapas med hjälp av, röd stuga, eka, öl och fiske. En och annan tomas ledin låt kommer säkert att ljuda ur högtalarna. Visst finns där en viss oro att det fula vädret kommer att hålla i sig och sabba grejor som, grillning, badning, solning, fiske och andra utomhus aktiviteter. Men grejen är det att jag är helt hundra på att det kommer bli bra ändå, för egentligen, det där med sol och bad klingar ju inte så bra ihop med svensk och sommar. Hör jag svensk sommar hör jag paraply som fälls upp, som fälls ner, som fälls upp. Eller hur en tändsticka smeker asken för att avslutas med ett skönt "fsssch" och värmeljus tänds. Själv kryper jag långt upp i en soffa med en varm skön kofta kanske ett spel på bordet framför mig och självklart massa vänner omkring mig. Så oavsett vad vädergudarna har för kort i bakfickan så kommer jag syna deras bluff och gå all in med min svenska helg som insatts.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

suck

Idag är dagen då jag sa till mig själv att det är dags att börja säga till ute i livet. Idag på lunchen skulle jag köpa en dagens pasta. Ni vet en sådan här jävla vagn som är utplacerade i varenda svenskt industriområde. Till och med staffanstorps har en, bara det är helt sjukt. Nu gled jag från ämnet, det som gjorde mig förbannad på mig själv var att när jag kom där på vägen står där en skylt "DAGENS PASTA 29:-". Kanon pris tänkte jag, men tro fan inte dem tar 33 jävla riksdaler när man kommer fram och inte nog med detta. Ett, hon som tar betalt kan varken räkna, prata eller noppa sina ögonbryn. Eller så kan hon det och tycker det är jätte skoj, för dem fanns inte längre, utan hon hade fått göra ett sånt där "fylla i men penna"-ögonbryn vilket är så jäkla fult. Det andra som störde mig med det plötlsigt höjda priset var att jag inte sa till. skylten var liksom 20 meter där ifrån, hade ju kunnat hämta den om dem inte fattade.

En annan grej som verkligen gjort mig förbannad den senaste tiden är svenska trafikanter, varenda jävel tror att bara för att dem betalar skatter och vägpremier så äger dem alla vägar och dem får göra som dem vill, reglerna är inte till för dem. Visst alla kan vi ha brottom och behöva göra den där dumma omkörningen, eller det konstiga filbytet. Men det som är tynger mig är när någon för ett fel, alltså ett fel. Typ, inte stannar vid stopp eller blinkar när dem svänger. Det sist nämda gäller framför allt rondeller. Dessutom har den dumma och okunniga bilisten mage att göra tecken åt en som om det vore mitt fel. Vad är det med folk nu för tiden, kan dem inte ta att dem gör ett fel eller är dem så godtrogna att dem tror att det dem gör är rätt.

Sist men inte minst, ett test utförs, jag hatar denna typen av test. Ändå utsätter jag mig för dem, men denna gången ska jag klara det.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Också önskar jag regn, i måttlig mängd

Ja nu kan det fan börja regna snart igen. Mina föräldrar har semester nu och det är högst troligt att vädret kommer vara avgörande för vad dem ska göra. En solig sommar skulle kunna innebära att dem gör små utflykter. Men om regnet skulle komma tillbaka för några dagar skulle dem nog bege sig iväg utomlands, en vecka eller mer. Alltså önskar jag att det kan börja regna igen, två dagar regn, eller ja inte tvunget regn men i alla fall så att dem inte kan gå ut och deras rastlöshet blir som en hungrande varg som äter upp deras semester snabbt och respektlöst. En eventuell semester för päronen skulle innebära en typ av semester för mig med. Att bara få vara själv här hemma ett tag hade ju varit för bra för att vara sant.

"stockholm i mitt hjärta" hörs från nedre delarna av huset. Trotts att programmet lockar mig så orkar jag inte gå ner, vetskapen av att päronen sitter där gör det just nu så mycket skönare att sitta här. Nej inte alls så att jag inte vill umgås med dem, men dagen idag har verkligen varit en sådan dag så jag bara har velat vara själv.

Alla ni där ute, även om ni har semester, håll tummarna för två dagars lite sämre väder, för min skull och överlevnad.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Teknik, kan inte leva med den inte utan den

Internet har uppstått på skånevägen, fråga mig inte hur, fråga mig inte varför det dog. Massa frågor som jag inte kan svara på. Det viktiga är att jag kan sluta blogga på arbetstid!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

"Hmm-hmm"-effekten

Nu sitter jag på jobb och bloggar, känns lite så där busigt, man vet inte riktigt hur allvarligt en eventuell "jag kom på dig"-effekt skulle bli. Att blogga på arbetstid är ungefär som att jobba på semestern, totalt fel. Så det är som sagt en aningen nervöst att sitta här. Man undrar vad som skulle hända om dem kom på mig. Skulle jag bli utan lön, bil eller rent av jobb. Tror inte det är så big deal om jag ska vara ärlig, gör det jag ska. Om cirka 1 timme ska jag tömma inne på konserthuset, så då får jag jobba röven av mig.

För några veckor sedan fick jag ett skoskav lagom precis där strumporna sitter som hårdast. Så att vika ner dem har den senaste tiden varit en måste. Såret eller skavet var ungefär som en en krona. Lite så där lagom stort, av okänd anledning råkade jag pilla av skorpan underdagen och det började blöda och svida som fan. Då tog jag till den gamla och beprövad metoden plåster. Vet i fan vad som finns i plåster som gör att direkt man sätter på det så slutar det göra ont, en så kallad "plåster"-effekt uppstår. Men sen är det ju skillnad på plåster och plåster. Plåster som man har på såren är ju hudfärgade. Men sen finns det ju dem plåsterna som är med i talesättet "som plåster på såret". Det kan ju vara allt ifrån en blomma av sin granne när källaren svämmat över eller en kram av någon som bara vill en väl.

Ikväll behöver jag verkligen det där sista plåstret. En kram. Jag tror nämligen att jag målat in mig själv i ett hörn, där golvet jag målat är mitt liv och färgen är min känslor. Just nu känns det hopplöst, men då jag jobbar inom branchen för tillfället så vet jag ju att färgen torkar. Tur är väl det, för här vill jag inte så resten av livet.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

...men det är bra för gräset

Det var ju fan vad det ska regna, ska det aldrig sluta. Hur många har tänkt den tanken idag? Ja jag kan villigt erkänna att jag har gjort det typ femtioelva gånger. Mängden vatten är nästan fantastisk sjuk, man kan inte riktigt förstå hur så mycket vatten kan komma uppifrån. Till en början tycker man det är okej, någon fäller kommentarer som "skönt med lite regn efter all sol", "men det är bra för gräset" eller "vill du inte ha regn, flytta till Sahara". Men nu så här efter några dagars konstant regnande börjar man istället undra om det överhuvudtaget kommer sluta. Jag hoppas verkligen det.

Men visst är det fantastiskt med regn, själva grejen hur det fungerar. Vattnet stiger från jorden i form av ånga och sen regnar det ner igen för att åter igen kunna bli ånga. En tanke som dock slog mig idag var om mängden vatten, alltså antalet liter vatten som det finns på jorden (en jävla massa så man borde nog använda en annan enhet än liter men nu kör vi på det) är den mängden konstant. Svaret på frågan kan ju vara antingen Ja eller Nej, beroende på vilket svaret är så kan utgången bli väldigt olika.

Låt oss säga att vi svarar JA, mängden vatten på jorden är alltid den samma. För enkelhetens skull säger vi då att det finns 100 liter vatten på vår jord. Varken mer eller mindre, alltså måste det regn som idag fallit över våra huvuden tagits någonstans ifrån under någons ben. Alltså så fort det blir extremt torrt någonstans så blir det extremt blött på ett annat ställe. Kan ju låta mycket logiskt om du frågar mig, eller om jag får säga mitt (och det får jag ju då det är min blogg). Om nu fallet är som jag precis sagt borde man ju kunna förutse liknande väder. Den senaste tiden har det ju som säkert bekant varit väldigt varmt i de södra delarna av Europa, upp emot en 40-45 grader. Till följd av den temperaturen borde det ju avdunsta mer vatten från de delarna än vanligt. Vattnet som avdunstat hamnar ju slutligen i ett moln som förr eller senare kommer till ett område med svalare temperatur. Olyckligtvis blev det nu Sverige, alltså får vi nu Sydeuropas vatten. Frågan är ju bara hur dem ska få tillbaka det, kommer dem få tillbaka det eller kommer det nu vara en aning torrare där nere för alltid och en aning blötare här.

Jag vet inte om ni minns frågan "antalet liter vatten som det finns på jorden, är den mängden konstant?" Ovan har ni läst om hur det skulle kunna vara om svaret var JA. Men som sagt fanns och finns där två utvägar. Den andra utvägen är svaret NEJ.

Om det nu skulle vara så att antalet liter vatten på jorden varierar måste det ju innebära att det hela tiden, mer eller mindre produceras nytt vatten. Vatten som i kemiska världen kallas H2O, alltså två väteatomer och en syreatom. Om dessa två får reagera med varandra bildas det vatten. Vad jag lärt mig under mina år i skolan tillsammans med Kemin är att vattnet inte kan dela upp sig igen, alltså det kan gå från väte och syre till vatten, men inte vatten till väte och syre. I den stund då jag skriver detta hoppas jag verkligen att jag inte lärt mig riktigt allt i skolan. För om det nu skulle vara så att jag har lärt mig rätt att inte vattnet kan delas upp innebär det att jorden hela tiden framställer nytt vatten. Produktionen är kanske inte den snabbaste men den går väl sakta men säkert framåt. så om si så där en herrans massa år kommer mängden vatten inte längre vara 100 liter utan kanske 150 liter. Detta får ju till följd att det inte bara är poliserna (inte konstaplar utan de isar som befinner sig på klotets norra och södra spets) som är en fara för den stigande vatten nivån, för om mängden vatten ökar, ökar mängden regn. Ökar mängden regn så kommer det till slut att hamna i havet, som är själva start linjen i vattnets kretslopp (hav-ånga-moln-regn-grundvatten-hav). Som jag då tidigare skrev om att den nya mängden vatten kanske blir 150 liter innebär det ju alltså att den riktiga mängden kommer öka med 50 %. Kan ju vara svårt att föreställs sig hur mycket det skulle göra på vattennivån i haven, men att den skulle ödelägga, eller begrava många länder och städer runt om på jorden är ju ett faktum.

Inte klokt vad lite ensamhet och regn kan bidra med, kanske det bidrog till det första steget i det som vi om en herrans massa år kommer kalla "simhus effekten".

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Parigt inte Porrigt

Dagen efter midsommar, midsommar har alltså varit här. Åter igen går vi mot mörkare tider, fast innan dem är här så har vi som ni säkert vet en hel del härliga sommar kvällar framför oss. Igår var det allstå firande eller vad det heter. Festande kan vi kalla det, midsommar festen blev lyckad, så lyckad den kan bli med tanke på förutsättningarna. Väder gudarna gav oss en typisk midsommar, mer regn än sol och den solen vi fick var lika kort som Mr Ledin sjunger. Dagen efter är som den ska vara, härlig frukost med lite sill som blev över, nya bullar och en glas oboy.

Under hemresan satt jag då och samtalade med min chafför, Niklas. Vi kom fram till att trots att festen var super var den för parig. Alltså för mycket par för lite singlar (att vi sen är två hopplösa singlar kan ju hjälpt till i det hela). Efter ett tag myntade jag du utrycket "parigt inte porrigt" och Niklas kunde inte mer än instämma.

Men vad ska man göra när ens polare har haft jaktlycka, Inget!!!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

konsten att blogga

Jag kan inte hur gärna jag än vill förstå hur vissa männsikor på våran klotformade planet kan blogga så som dem gör. Att blogga är verkligen inte så lätt som man kan tro att det är, det handlar inte om att bara skriva, du handlar om att skriva något med. Alltså något som har ett innehåll och inte bara tomma ord. Att dessutom kunna leverera en blogg som håller en jämn nivå på inläggen, kan göra det hela ännu svårare, och ska man sen dessutom hålla en hög nivå innebär det att man ska ha någon typ av bloggarsinne. När man som jag inte riktigt har konsten att skriva blir det nästan som man får pressa fram dem där kloka och välformulerade meningarna, dem meningarna som alla som läser sitter och tänker "fan vad bra sagt, det är dessa meningar som gör honom till en bloggare". Man ska hellst använda ord som innehåller mer än 6 vokaler och är något svåra att både skriva, läsa, uttala och förstå. Så när man som mig inte har det breda utbudet på den typen av ord kan bloggen kännas för en bloggar aningen tafatt, men samtidigt kan det kankse vara skönt för oss normala människor att man plötsligt hittar en blogg som man verkligen förstår. Så kan jag själv känna ibland, bloggen jag har håller inte "ebba-som-sitter-och-pillar-sig-i-navelen-mellan-alla-blogginlägg-men-får-ändå-stjärnstatus-och-egen-två-i-centrala-stockholm-fast-hennes-blogg-enbart-innehåller-hur man blir snyggare grejor-och-annat-trams"-klass så kan jag lugnt luta mig tillbaka och ändå vara nöjd.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Oväntade toner

Musik, musik, musik. Det gör mig verkligen glad, hade Ernst Kirchsteiger fått beskriva min känsla för detta hade han nog sagt något i stil med "Det spritter i min kropp när välsvarvad toner strömar ur högtalarna, nästan som den där jordgubben på tårtan till midsommar. Helt oersättlig". Nu kan man ju fråga sig hur väl jag känner Ernst, känner jag honom så bra att jag kan garantera er att det är så här han skulle uttrycka sig. Nej är svaret, så det bli upp till er att bedömma om det är Ernst eller mitt sätt att formulera sig.

Men det som är själva huvudpoängen i denna bloggen är det där med oväntade toner. Det jag menar kan för er vara helt obergripligt så vidare jag inte förklarar mig. Jo! När man lyssnar på musik vilket man eller jag nästan gör varenda vaken minut så kan man efter ett tag nästan oberoende om låten är ny eller gammal nästan förutspå nästa ton, men ibland så kommer det en oväntad ton, låten går liksom ner istället för upp och upp istället för ner. Det är dessa oväntade toner som gör mig så glad, det är dessa oväntade toner som kan få vilken musik genre som helst att bli bra i mina öron. En låt som just för tillfället ger mig denna sprittning i kroppen är Rihanna - Good girl gone bad och för att göra det mer specifikt för er som orkar ta er tid att lyssna och kankse förstå vad jag menar med "oväntade toner" är det i strofen "You better learn how to treat us right" som tonerna blir manna för mina öron.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström
..

Mjukstart my ass / Softbegining min röv

Idag var första riktiga dagen på jobb, har ju jobbat där innan men idag var första riktiga dagen på en åtta veckors långt sommar jobb. Att jobba in sig på ett jobb innan man "börjar" har både för och nackdelar kom jag fram till idag. Fördelarna är helt klart att det där nervös tänket, "tänk om jag gör fel", "jobbar jag tillräckligt" eller "vad är okej och vad är inte okej att göra". Alla dem tankarna finns liksom inte "första dagen". Men en klar nackdel är att alla andra som man jobbar med har tankar som "han är gammal i gamet nu", "nu är det slut på ledigheten" eller "Nu ska han äntligen få jobba röven av sig". Det jag vill ha sagt är att dagen idag har varit sjukt innehållsrik, inte på ett trevligt sätt som att jag träffat kungen samtidigt som en luftbalong passerade oss i luften där en gammal krigsveterand stod med en megafon och skrek "oj vilket fint väder vi har, så var det då inte när jag var i vietnam" inte det typen av händelserik dag, utan mer. 25 mil innehållsrik, har verkligen kört som en dåre idag, inte galet-dåre utan långt-dåre. Är ni med mig, hoppas det för jag orkar inte formulera om det. Läs istället en gång till och lite saktare och försök låtsas att ni är trötta om ni nu inte är det.

Trots att det känns som jag klankar ner på dagen delux, så är jag ändå helt nöjd med den, där finns grejor som har gjort att dagen har gått en aningen lättare. Musik bland annat, hittat massa nya favorit låtar .. och det är verkligen skönt, för det gör allt enklare. En jobbig grej dock med musiken idag var att jag redan igår bestämt att jag skulle sjunga mycket, skulle ha trall vänlig musik. Men när jag idag skulle börja tralla så var inte stämmbanden riktigt med på det hela. Det var inte fram emot 14 snåret som det började låta lite mer som det ska, alltså riktigt hobbysångare. Innan dess lät jag nog som en Kille som precis kommit i målbrottet efter en frukost bestående av sandpapper och sköljmedel vilket sköljdes ner med en klorin-oboy. Men som sagt det ordnade upp sig så gott som det går. Ingen idol audition, lovar!

På åter hörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström
..

6 liter öl och två kycklingspett

Om ni varit oroliga att jag inte fick någon mat i fredags kan jag lugna er med att det fick jag, jag mår bra. Konstigt nog befinner jag mig just nu i en snarlik situation. Magen skriker efter mat, som om den inte fått mat på 18 timmar. Men jag förstår den, det var ett tag sedan sist. Nu sitter jag här och blickar tillbaka på gårdagen, överraskningfest för dem som inte fyllde år. Och den som fyllde år fick inte någon fest blev ändå mest firad. 6 liter öl och två kycklingspett senare somnar jag i en vit toyota med skön musik i talarna, underbart. Att sen fördriva tiden med lite msn innan middagslur med musik och annat.. är ju helt fantastikst, förresten, om ni undrar, det är sol i skåne.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

enhandsblogg

denna bloggen skrivs med en hand då jag samtidigt äter min först mat idag. en dubbel kaviar macka. Började bli lite smått hungrig så här klockan lite i 6 på kvällen. Men jag har verkligen inte haft tid att äta, var tvungen att göra så mycket annat. Nu ser jag fram emot kvällens aktivitet som kommer att innehålla högt spelande musik och en hund uppkallad efter den högtspelande musikens gudfader, tiësto. Men först ska det bli lite käk någonstans, hemma eller borta vad vet jag. Allt jag vet är att magen skriker efter mer mat nu. Man ger den en macka och sen vill den ha en ko, typ! Galet, Ja.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

vad är det man kallar det, ja just det - livet

hej kära blogg läsare, ber om ursäkt för att tiden mellan bloggarna nu ibland har blivit lite långa. men bara för det så ska jag skärpa mig, en polare sa till mig "läse i en tidning hur man blir en bättre bloggare, korta och många inlägg". Jag tänkte att det kunde ju vara något, så från och med nu kommer det många korta.

Idag är en lite annorlunda dag i Johan Ekströms liv, inte annorlunda för att jag ska städa, inte för att jag ska stryka och absolut inte för att det är fredag. Eller rättare sagt dagen är inte men känns annorlunda. Se om det är en känsla som sitter i. Oj då, glömde visst dra ut sladden till strykjärnet men jag säger som Gaye Marvin "I´ll be there in a hurry, you don´t have to worry"

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Också var man 9 igen

Fantastiskt hur olika saker i ens liv kan få en att verka äldre eller yngre. Saker som kan få en att känna sig äldre är ju tillexempel att man blir morbror, eller att man tycker att mopeder bara förstör. En sak som de senaste dagarna fått mig att känna mig som 9 är att jag köpt en ny cykel. Det hela började med att jag såg en cykel som jag ville ha, en sådan som nästan alla snart sätt eller har, en cruiser från biltema, billig och den fyller sin funktion. När jag då bestämt mig för att köpa den så var jag ju tvungen att sälja min andra, sagt och gjort men vad jag inte hade väntat mig när jag sålde den var att jag skulle få en 34 årig veberödstjej efter mig. Hon hinner inte mer än hem med cyklen sen skriver hon ett sms till mig, det står.

"hej igen johan=) cykeln är nu testad - sååå härlig =) den kommer att bli väl omhändertagen. tack för att du höll den till mig=) är du singel förresten ? hi hi ;) du har väldigt fina smilgroppar i härligt leende MVH cecilia"

Hjälp är det första och enda jag tänker. Svara då att jag är upptagen för att rädda situationen. hon får sista orden och dem skrämmer mig.

"ja det kan jag tro att du är;) hör av dig om du ändrar dig och vill besöka din cykel en dag hehe puss Cecilia"

Vid det här laget är jag ganska rädd för att hon ska komma och hemsöka mig en mulen dag eller något, men jag håller tummarna för att det inte blir så, hade varit snällt om du med gör det. Nu har jag i alla fall köpt en ny cykel, och det är den som gör att jag känner mig som 9. Ni vet när man fick en cykel och man kände sig som "king of the road", var man än skulle kunde man nu ta sig dit. Lite så var det åter igen, har börjat cykla lite hela tiden nu, vill liksom ut och cykla. En del av mig vill att det håller i sig, helt ok motion. Den andra delen vill att jag snart ska tröttna så att jag inte verkar skum. Nä nu ska jag ut och cykla.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Morbror

År 2007 klockan 0759 den 27 maj blev jag morbror till världens sötaste tjej. Så här dagen efter känns det fortfarande väldigt skumt. Det känns lika självklart som oförståligt när jag kollar på bilder på henne. På något konstigt sätt känner man igen henne och man är helt hundra med att det är ens systerdotter, sekunden efter kan man inte riktigt förstå att hon från och med nu kommer vara en väldigt stor del i ens liv. Jag är väldigt glad för att bli morbror, det ska bli fantastiskt, få lära ut lite hyss och sånt, fast det är ju inget jag kommer göra den närmasta tiden, hon är nog inte riktigt mottaglig för det. Just nu är dem kvar på sjukhuset och dem kommer väl hem om några dagar. Kan inte vänta, vill träffa hela familjen Ollhage nu. Syrran har jag inte träffat än och den lilla söta kan jag knappt vänta tills jag har henne i min famn. Under den timmen jag såg henne igår var hon något av det lugnare jag varit med om, har alltid föreställt mig att barn ska skrika, speciellt när dem bara är 6 timmar gamla men inte min systerdotter.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Morbror Johan Ekström

ett fenomen

Mycket i livet är självklart, att vi ska födas leva och sedan dö. Säkrare än så blir det väl inte, grejen är att vi inte har en aning om när något av det sker. Eller jo, leva vet vi väl, att leva gör vi i nuet. Men där finns så mycket i livet som inte är själklart, Typ att vissa ägg är bruna och vissa vita, varför är spriten billigare i tyskland eller hur kommer det sig att du känner dig som mest levande när du har mött döden. Okej, nu blev det djupt, för djupt. Det jag egentligen vill snacka om som också är helt osjälvklart för mig, eller inte osjälvklart utan mer "var fan, varför blir det så här" är.

Jo, när man grillar det är då det sker, jag tror alla som någon gång stått vid en grill är väl medveta om detta fenomen som jag valt att kalla (trumvirvel) "målsökanderök". Ja ni vet vad jag menar nu, kvittar hur det blåser eller om det blåser, men var du än står runt grillen kommer röken på dig, ta ett steg åt höger eller vänster, röken blåser på dig. Gå ett halvt varv runt grillen, röken kommer på dig. Kvittar verkligen var du ställer dig, röken kommer på dig. Det fina i denna kråksången är ju att om man nu står två personer runt grillen lyckas röken dela upp sig och båda får känna på det fenomen jag valt att kalla (trumvirvel) "målsökanderök". Jag kan verkligen inte i min vildaste fantasi förstå hur detta fungerar. Jag kan ju försöka verka smart och brainstorma lite, och just i detta nu blev jag väldigt sugen på det.

Antingen beror det på...
...att det bildas ett typ av lä bakom personen som står vid grillen, där bildas ett sorts vakum och sådana får inte finnas ute i det fria, detta vakum fylls då med röken från grillen.
...att det finns en högre grillmakt som anser att det finaste som finns för en grillmeister är att lukt grillrök, med hjälp av sina övernaturliga krafter blåser han/hon röken på dem som står runt grillen.
...vinden vänder fler gånger än vad man tror, men så fort där kommer lite rök i luften ser vi det. Oftast grillar man ju när det är fint väder, lite nätta vindpustar som gärna byter håll och riktning, inte som en storm som blåser på åt ett håll mer eller mindre.

Ja har ni något att tillägga i diskusionen var vänliga att hör av er på min facebook (också ett fenomen som blåstes upp på några veckor känns det som men nu ligger lite i lä)

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

kort men ändå bra

Idag kom jag på mig själv med en grej. När man lärde sig skriva fanns det ju ord som var något svårare än dem andra. Ord som apa och orm klarade man lätt. Ett ord som jag länge hade svårt för var choklad. Ska det stavas chochlad, schuklad, sjuklad, chocklad eller soklad. Ja det var ett svårt ord. Det som då idag slog mig var att när jag skriver det ordet och stavar det rätt idag, då blir jag liksom glad inom mig.

Så jag skrivet det igen Choklad. Känns mycket bra.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Ja, var ska man sluta....

Ja jag vet inte riktigt var jag ska sluta, men jag är helt hundra på var jag ska börja. Allt kommer handla om gårdagens fest här hemma, men innan jag drar alla roligheter måste jag bara ta det tråkigt. Fredrik Markus, hur fan har ni lyckats med mitt rum, för er som inte sett och inte kommer se får jag ju förklara. ingeting låg där det låg när festen började, sängen var i en annan del av rummet tv:n stod på golvet, skor på hyllan, kepsar lite här där och där, solglasögon lite där och där och sist men absolut inte minst. Var är den andra (eller första) nykeln till min tvbänk. Vill ju liksom ha båda, försök minnas och återkom med information och till er andra som kanske sett den eller tror att dem har information som kan hjälpa för att hitta den sista nykeln, hör av er ni med.

Så nu till det roliga. Hela går dagen var ju lite oviss om hur kvällen skulle sluta, lite regn på morgonen gjorde att vi tvekade starkt till att grilla. Men himmeln sprack upp och grillen togs fram. Fin glöd som tro det eller ej så här en 16 timmar senare fortfarande kan ge en lite värme. Vädret var så fin så att vi kunde sitta ute och käka, skönt var det med tanke på hur det ändå såg ut när jag klev ner en trappa imorse. Men ute satt vi fram till dess att det var så kallt att kunde haft snöbollskrig. Väl inne blev det ett lång bord, vi klämde in alla 17 som var här. Ja det var ju då Jag, Emil, Carin, Thurin (går nu mera även under namnet PT), Rikard, Patricia, Alex, Mackan, Carro, Anna, Jossan, Fidde, Pjoter, Erik, Anna, Podde och sist men inte minst Cicci. På detta lång bord började olika lekar att lekas. Det så kallade ölspelet, massa regler massa folk och viljor, men efter cirka 20 minuter diskuterande kunde vi slutligen enas om vad 7:an skulle innebära - 5 klunkar. Samtidigt så skrev vi sådana här sagor, där man skriver två rader viker och nästa person fortsätter. Jag lovade då igår efter högläsning att de skulle hamna på bloggen idag. Då jag är en man vid mitt ord så kommer dem här:

Det var en gång en homosexuell filur som hette Rikard. Hans mål i livet var att alltid bli så full som möjligt. På söndagar brukade han köra en omgång till på gården innan mörkret faller. På morgonen märkte jag dock en torkad yta på mitt lakan och den ofrivilliga polytionen var ett faktum, fan också min julskinka har rymt, vad ska jag ta mig till. Det är nog dags att supa till det. Ikväll bär det av till staffanstorp där man lyssnar på lugna favoriter och festar till det sen stupar vi. Men eftersom natten var ung så peppade vi varandra att fortsätta, vi började klä av oss och alla var nakna. Fan vad roligt vi hade, johan bjuder både på sig själv och andra. Han har tre små hårstrån som alla världens brudar vill ha men ingen kan få! Ut och jaga honom på 174:an som kör förbi alla bratsen vid James Grill där stod han. dyngblöta byxor eftersom han hade kissat på sig, han var så arg, ja han såg ut som ett lejon utan ögon. Han kallade på ove som startade mopeden. Han hoppade på och körde hem till ove och spelade Xbox hela natten.

Sen skrevs det faktiskt en till (vilket jag tycker är sjukt drygt nu för det är jobbigt att skriva, ÄR TRÖTT)

Det var en gång en kyckling som älskade att hopp runt i veberöd. En dag kom han lite snett i ett hopp och det hände en grej. Jag kände mig plötsligt väldigt illamående. Det måste vara den porrfilmen som visades på SVT igår natt. Skulle jag träffa den där betitz i rosengård. Han hade bög sex med tjörnhaugen i bastun på "södra". Tjörnfelt stönade så högt att inginho blev kåtare än kåtast men han fortsatte att leta efter sin livs orgasem. Han letade och letade men fann ingen att uppfylla dessa önskningar med. Till sist fick han ta saken i egna händer. En date med Lena Handén. Orgasmen var nära....Hon sa att jag var den bästa hon någonsin haft. Jag började pilla lätt på hennes klitoris, hon stönade som om det inte fanns en morgon dag. sen sa hon till mig "ohh guuud, fan vad bra du e..."

Ja det var det vi lyckade knåpa ihop, kanske inget för en barnbok men fungerar mycket bra här på min blogg. Nu måste jag fortsätta med städandet av denna lya, har redan hållt på i 1½ timme, har väl en timme kvar, sen ska det vara klart. Tack alla för igår, speciellt oskar som gled in lite så där en minut innan alla drog, skoj att du tog dig tid.

Nä nu gör jag som björkarna - Susar.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

FF

Ja då sitter man här, på tok för många dagar sedan sist för att man ska klassas som en bloggare, nu är jag mer något i still med en som inte bloggar. Sedan i onsdags har jag haft något som är få förunnat - FF. Har de senaste dagarna bara njutigt av den tid jag haft och den tiden har enbart handlat om mig. Låter aningen ego men det var något som jag verkligen behövde, eller behöver. Kommer att se ut så fram till på söndagkväll och det är verkligen jätte skönt. Idag/ikväll har jag haft en del av mina närmsta vänner på besök, skulle kunna säga att jag har haft gäster (låter sjukt vuxet, men man får inte glömma att man inte är 20 längre). Johan, jag alltså briljerade med mina kokkunskaper och det var för första gången i mitt liv som jag förstod varför man har hemkunskap i åttan. Hemkunskap har man för att man ska kunna ha gäster när man bli äldre. Förrätten åt vi enbart för att vi skulle kunna ha efterrätt som blev rabarberpaj, direkt från trädgårdslandet (självklart inte hela pajen utan bara rabarbern). Detta avnöts med diverse dryck, självklart var det flygvärdinnan i mig som tog över "kaffe eller te, kaffe eller te".

Nu är klockan 0042 och jag är inte det minsta trött, tråkigt men ändå så förbannat skönt, för ju längre jag är upp desto mer personlig tid får jag i min ff-vecka.

Imorgon är det fredag och vad fan ska jag göra då? Vi får la se!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

70 inlägg senare

Ja då sitter man här med en mer eller mindre totalt jävla meningslös blogg. Man kan ju fråga sig hur många själar där ute som faktiskt tar sig tid och läsa allt skit som skrivs här. Är ni två stycken eller är ni etthundrasextiosju, det är frågan jag ställer mig. Men det är ju trots allt inte för er jag skriver, även om ni vill tro det så har jag förstått att det är för min egen del. Med 70 inlägg på nacken så kan jag ju inte direkt kalla mig en erfaren bloggare, men jag märker ändå vilken härlig effekt den har på mig. Genom att "prata" med mig själv har jag kommit på så mycket nytt om mig, sånt som jag trodde jag visste men i efterhand nu insätt att jag inte hade den blekaste om det. Bloggen fungerar lite som ett fotoalbum, fast det är känslor man fotograferat, likt ett foto tar bloggen mig tillbaka till ansikten och platser jag trodde jag lämnat bakom mig. Men så var det tydligen inte, och det har nu lärt mig att jag inte ska ta livet så som jag förväntas ta det. Utan på det andra sättet.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Sjukt mixad helg

Reserverar för en del stavfel men då den blev så lång denna bloggen pallar jag inte läsa igenom den nu

Sitter här nu, det är söndag klockan är strax efter åtta och jag har precis ätit. Sitter och minns den helg som precis avslutats. Många olika känslor bubblar där inne, känslor av ensamhet, glädje, sorg, förståellse, oförståellse, spänning, kluvenhet, helhet, värme ja ni förstår, väldigt många olika känslor som mer eller mindre är så långt ifrån varandra som man bara kan komma.
Fredagen var fredagen som jag mer eller mindre sett fram emot i snart 4 veckor, men förutsättningarna var inte längre som dem var när jag började längta. Då var där en tjej jag ville träffa för att hon var "min", det är hon inte längre och även om det inte var jobbigt att träffa henne så var det lite jobbigt ändå, dem känslor jag trodde jag hade förlaggt någonstans hittade jag långt inne i mitt eget hjärta. Festen i övrigt var väl lite som jag hade förväntat mig, sjukt skoj att träffa dem som var där och där av blev förfesten självklart en hit. Utgången var däremot något av det sämre jag varit med om, och då menar jag självklart inte männsikorna som jag var där med utan, själva utestället. Ja det är fan på tiden jag nämner detta elände "bar á bar", kändes som man var på ett jävla mellanstadie disko. lokalen var sjukt tråkig, verkligen ett rum med fyra väggar. DJ var nog kvällens största skämt . Fick höra att han inte var dj och det var ju i och för sig en lättnad men ändå. Fick även höra att det var han som "fixade" in mig, men med tanke på att kön var lika lång som motsattsen så hade det nog inte varit några problem att komma in och med facit i hand hade jag gärna blivit nekad. Trotts detta genomled jag ungefär tre timmar av detta sen fick jag panik och var tvungen att gå ut, vilket jag också gjorde. Min personliga vakt inom mig slängde ut mig för min egen hälsas skull. Det var skönt att komma ut i alla fall och jag mådde genast mycket bättre. Efter detta var där en efterfest utlovad, skönt tyckte jag eftersom det gav mig chansen att lyssna på lite bra musik. Men väl hemma var det jag som var sugen på efterfest och resten ville sova. Så jag fick göra det samma, första gången jag delade säng med ett Ex i alla fall, alltid något och nä det hände inget.

Lördag var dagen då jag skulle förvandlas till en kräftröd-busunge. Helt ovetande var jag om detta när jag tog mina första skakiga steg på morgonen. Men lika bra var nog det för annars hade jag nog lagt mig igen. Men det gjorde jag inte och längde i mig två grova bullar med skinka och till detta avnjöt jag tre glas juice och ett glas mjölk några glas vatten. (För dem som inte fattat är vi, jag och niklas fortfarande i ystad) Sen hamnar vi (jag och niklas) på fam. perssons terrass i var sin solstol, steka steka steka och det är nu jag lägger grunden för det som skulle bli den kräftröda-busungen. Efter cirkus två timmar (TVÅ, nä minst 3½ timme) i den gassande ystad solen bestämde vi oss för att bege oss tillbaka till nordligar breddgrader och sagt och gjort sitter vi i bilen och avnjuter Gyllene Tider´s absolut skönsate låtar. Kan det bli mer sommar kan man ju fråga sig, och det gjorde vi och kom fram till att nä det kan det nog inte. Väl någonstans i höjd med skurup bestämmer vi oss för att lördag kvällen får bli något av ett plåster på såret efter fredagens utgång. Så blir det och vi styr den blå pärlan (bilen) till västra hamnen, malmö. Här sätter vi oss och solar och det är här jag bygger på det som ska bli den kräftröda-busungen. Efter cirka tre timmar utan fast föda bestämmer vi oss för att pizza skulle kunna vara något av en smaksensation och det var det. Vi var ungefär 1 minut från att ta springnota på resturangen och så här i efterhand ångrar jag mig något helt sjukt att jag inte gjorde det för yrare personal får man leta efter. Efter resturangen blev det ICA Maxi och vi skulle inhandla dem råvaror som skulle ingå i kvällen "nobelmiddag" (ja det var nog den klassen på den men tanke på att vi hade allas våran egen stjärnkock i köket). Sug på denna menyn. Färsk rödspätta (tror jag det var) med musselsås och nypotatis och sallad. Så förbannat gott. Efter middagen var det dags för helgens andra förfest och den slutade med att jag var påverkad och sjukt irriterad på dem två damerna som var där med tanke på att deras ljudnivå får ett jetplan att blekna. Sen blev det KB och det var nice. Lite väl mycket rock men det fick gå, man ska ju inte vara så jävla svenk - bakåtsträvande, utan vara lite mer som tyskarna - framåtstävande. När det var dags att bege sig hem var pengarna lika slut som jocke skulle vara 4o minuter senare 100 meter från taxin. Ja ni förstår att kvällen slutade med att Jocke och jag tog våra oskulder när det gäller springtaxi. Men det var fan inte mer än rätt, för med acit i hand ville snubben ha 425 kr av oss för att åka mellan Malmö och Staffanstorp. Måste bara säga att det var väldigt snyggt gjort av oss, planerat in i minsta detalj och det märkte man när vi slog till för allt gick som planerat. Taxichaffören han inte reagera innan vi var hemma och sov, snyggt mycket snyggt. Och nu var det fullbordat, jag var nu en kräftröd-busunge!

Idag har det varit lökdag hos Jocke, legat vi poolen och solat och sen varit i bjärred och ätit glas. Kort och gott en skön dag. snart blir det film "black hawk down".

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan "kräftröd-busunge" Ekström

Så jävla bloggigt

Tror det är första gången som jag skriver två bloggar på samma dag. men var bara tvungen att hissa och dissa fenomenet blogg, ur det personliga perspektivet.

Hissen - Fantastiskt när man känner sig samlad, kluven, glad, ledsen, nyckter eller berusad. För på senare år har jag kommit underfull med att skriva ner mina känslor är ett sätt att bearbeta dem. Att på något sätt få det ur sig det man vill säga utan att någon egentligen behöver lyssna. Sen att folk läser och tar till sig det dem läst och sen kommer med kloka ord i efterhand är ju alltid trevlig och härligt. Visar ju att vännerna finns där för mig.

Dissen - Lika fantastiskt som det är när man skriver ner sina känslor, lika jobbigt kan det vara när man vid ett senare tillfälle går tillbaka och läser det man skrev, alla känslor kommer tillbaka och man tar några steg bakåt i sin fram marsch. Men vad säger man då "Ekström, in i ledet","Sir Yes Sir!"

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

om man bara var lite mer....

....tekniskt kunnig. Ja det är ju inte så att jag inte klarar mig, kan väl nästan garantera att 95% av dem över 50 år ser mig som ett tekniskt geni, men det vill jag lova er att så är det inte. Datorer är ett sådant ämne eller område där jag känner mig helt lost. Installera enklare program eller spel där det mer eller mindre bara är att trycka NÄSTA>, NÄSTA> och SLUTFÖR! klarar jag men sen där slutar det. Idag är en sådan dag då jag önskar att jag för några år sedan verkligen hade ängnat någon extra timme åt det här med datorer. Fast inte så mycket så jag hade bli kallat datanörd men tillräckligt mycket för att jag skulle kunna lösa det här med Routers modem och andra nödvändiga saker för att data och digitaltv:n ska fungera som den ska här hemma. Just nu förstår jag hur min far känner sig så fort han får en teknisk pryl i sina händer. Han är rädd för att det ska gå sönder, jag är dock inte rädd för att det ska gå sönder men jag är dock rädd för att det ska sluta fungera. Att problem hade uppstått då man blir utan internet kan ju tyckas som ett "I-landsproblem" och det är det väl. Men samtidigt, bor jag i ett I-land bör jag ju få ha "I-landsproblem", känns ju dumt om jag ska gå och oroa mig för att inte få rent vatten ur kranen eller att jag inte ska ha någon mat på bordet när jag kommer hem. Visst låter det egoistiskt men vad ska jag göra. Men åter till mitt tekniska dilemma, tror nog att jag klarar att vara utan internet medans jag tittar på tv. Kan ju faktiskt nöja mig med att det kommer massa skit från en skärm, i alla fall ett litet tag en vecka eller två.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Känslor/Tankar / Tankar/Känslor

Människan eller rent av alla djur kanske, jag vet inte riktigt. Men Människan är jag lite säkrare på, Hennes hjärna är ett fantastiskt eller rent av ett mirakulöst ting. Tänk att ena dagen finns det bara en sorts tankar där upp, dagen efter är dem som bort blåsta och när man tänker på vad man tänkte så tänker man "vad tänkte jag på?!". Frågan jag ställer mig nu är dock om tankar och känslor går hand i hand längs livets vandring och anpassar sig till varandra. Eller är det bara så att dem stöter på varandra då och då snackar lite och försöker tillsammans ge oss det bästa "svaret". Eller det kanske till och med är så att dem går jämsides hela livet men inte hand i hand utan att tankarna är dem som styr och ställer och känslorna bara hänger på lite så där någon meter bakom. Kanske är det tvärt om, känslorna bestämmer vad vi ska tänka. Saken är klar att jag är kluven i frågan, och livet i sig har inte gett mig några svar, så var i världen ska jag vända mig. Finns där överhuvudtaget ett svar på mina tankar och känslors frågor. Det känns som mina tankar runt problemet med mina känslor gör det hela så mycket mer förvirrat, fast det kanske ska vara förvirrat. Men tänk om det är mina känslor som gör så att jag tänker som jag tänker. Tänker jag efter så skulle det nog inte vara helt omöjligt men ändå inte möjligt.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

C'est la vie

Här sitter jag vid mitt databord, så liten och svag på denna jord, fy helvete jag skyller all min ynkedom på mig själv!!!

Ja, nu är det fan på tiden att jag pratar med mig själv, ta tag i mig och skaka om mig och säga som det är. Inte vara så jävla mesig hela tiden, hade jag kunnat slå mig själv i magen så hade jag gjort det. Den värld jag pinnar runt i är inte den värld som alla andra vandrar på. Senaste tiden har jag varit väldigt inriktad på mitt eget välbefinnande och trott att så länge jag mår bra gör alla andra det med. Men så är det verkligen inte. Men i detta nu drar jag fan en gräns. Det är dags att ta blicken från marken framför mig och spana framåt, inte vara så jävla trångsynt och inse att det är i horisonten som framtiden föds. Hissa nya segel och låt den svaga brisen föra mig dit den för mig, likt en luftbalong ska jag nu finna min väg. Så nya frö och låta regnet flöda för att nya plantor ska gro, låta plantorna gro så jag en vacker dag ska kunna böja mig ner och ta ett djupt andetag och känna hur min pollenallargi framkallar nysningar långt in i näsan. Visst är livet underbart, att vakna på morgonen känna doften av nyklippt gräs och klia sig i ögonen och krydda skinkmackan med en nysning. Ett unikt levnadssätt för oss pollenallergiker. Naaw vad det är synd om mig, NÄ!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Ett tag sedan nu...

Visst var det ett tag sedan jag skrev fylleblogg, just nu ångrar jag mig att jag inte skrev igår när jag kom hem, hade en hel del bra tankar som nu är mer eller mindre helt bort. Jag minns däremot att det var riktigt bra tankar, tankar som hade kunnat ge mig nobelpriset i litteratur om jag hade valt att ge ut dem.

Dem handlade väl säkert om det som hänt de senaste dagarana, "heaven to hell in 60 seconds" inte bokstavlingen för det är ju verkligen inte hell nu, men det var nog bra nära heaven. Visst var det synd det som hände om du frågar mig, jag kommer sakna att ha Cicci som flickvän, men på något sätt kommer vi ju vara vänner, kanske inte vänner som träffas och tar en kopp kaffe men vänner som pratar när vi träffas. Förhållandet i sig (tolka det rätt) kommer jag inte sakna, då det vara i drygt en månad, jag menar att där finns ju större förluster. Var ju inte direkt att vi spenderat våra liv ihop. En större förlust är Cicci, mer fantastisk tjej får man/jag leta efter. Fast där är ju fler fiskar i sjön, duvor i träden, glassar i frysen, öl i kylen, tjejer i världen. Om du läser detta Cicci ska du veta att jag gör och kommer sakna dig men det är ju personligheten som du har jag kommer sakna, att få ha den nära är/var grymt.

Men nu är det fan dags att komma ur "tyck synd om mig träsket", vet i och för sig inte om jag varit där fast textstycket ovan kan ju lätt få en att tro det, även jag tror det. Helgen då, hur har den sett ut. Att beskriva helgen i ord är inte det lättaste men jag ska göra ett försök.
Sluta jobb-hem duscha-byta om-öl-kanalen malmö-öl-davidshall-öl-grogg-stroh rum-hipp-no hop-gött-ut-vandring-full turk-dryg, JA!-korv-slagt-missnöjd-ut-taxi-sova-vakna 2-skönt-malmö-lund-malmö-staffanstorp-grilla-mums-malmö-ricki-vin-shot-shot-shot-shot-shot-kb-kö, JA!-in NEJ!-mazarin-fet, NÄ!-hem, JA!-taxi-staffanstorp-sova-vakna-knäckebröd-bloggen.

Nu ska jag fan ta det lugnt. ses

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström