Så jävla bloggigt

Tror det är första gången som jag skriver två bloggar på samma dag. men var bara tvungen att hissa och dissa fenomenet blogg, ur det personliga perspektivet.

Hissen - Fantastiskt när man känner sig samlad, kluven, glad, ledsen, nyckter eller berusad. För på senare år har jag kommit underfull med att skriva ner mina känslor är ett sätt att bearbeta dem. Att på något sätt få det ur sig det man vill säga utan att någon egentligen behöver lyssna. Sen att folk läser och tar till sig det dem läst och sen kommer med kloka ord i efterhand är ju alltid trevlig och härligt. Visar ju att vännerna finns där för mig.

Dissen - Lika fantastiskt som det är när man skriver ner sina känslor, lika jobbigt kan det vara när man vid ett senare tillfälle går tillbaka och läser det man skrev, alla känslor kommer tillbaka och man tar några steg bakåt i sin fram marsch. Men vad säger man då "Ekström, in i ledet","Sir Yes Sir!"

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

om man bara var lite mer....

....tekniskt kunnig. Ja det är ju inte så att jag inte klarar mig, kan väl nästan garantera att 95% av dem över 50 år ser mig som ett tekniskt geni, men det vill jag lova er att så är det inte. Datorer är ett sådant ämne eller område där jag känner mig helt lost. Installera enklare program eller spel där det mer eller mindre bara är att trycka NÄSTA>, NÄSTA> och SLUTFÖR! klarar jag men sen där slutar det. Idag är en sådan dag då jag önskar att jag för några år sedan verkligen hade ängnat någon extra timme åt det här med datorer. Fast inte så mycket så jag hade bli kallat datanörd men tillräckligt mycket för att jag skulle kunna lösa det här med Routers modem och andra nödvändiga saker för att data och digitaltv:n ska fungera som den ska här hemma. Just nu förstår jag hur min far känner sig så fort han får en teknisk pryl i sina händer. Han är rädd för att det ska gå sönder, jag är dock inte rädd för att det ska gå sönder men jag är dock rädd för att det ska sluta fungera. Att problem hade uppstått då man blir utan internet kan ju tyckas som ett "I-landsproblem" och det är det väl. Men samtidigt, bor jag i ett I-land bör jag ju få ha "I-landsproblem", känns ju dumt om jag ska gå och oroa mig för att inte få rent vatten ur kranen eller att jag inte ska ha någon mat på bordet när jag kommer hem. Visst låter det egoistiskt men vad ska jag göra. Men åter till mitt tekniska dilemma, tror nog att jag klarar att vara utan internet medans jag tittar på tv. Kan ju faktiskt nöja mig med att det kommer massa skit från en skärm, i alla fall ett litet tag en vecka eller två.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Känslor/Tankar / Tankar/Känslor

Människan eller rent av alla djur kanske, jag vet inte riktigt. Men Människan är jag lite säkrare på, Hennes hjärna är ett fantastiskt eller rent av ett mirakulöst ting. Tänk att ena dagen finns det bara en sorts tankar där upp, dagen efter är dem som bort blåsta och när man tänker på vad man tänkte så tänker man "vad tänkte jag på?!". Frågan jag ställer mig nu är dock om tankar och känslor går hand i hand längs livets vandring och anpassar sig till varandra. Eller är det bara så att dem stöter på varandra då och då snackar lite och försöker tillsammans ge oss det bästa "svaret". Eller det kanske till och med är så att dem går jämsides hela livet men inte hand i hand utan att tankarna är dem som styr och ställer och känslorna bara hänger på lite så där någon meter bakom. Kanske är det tvärt om, känslorna bestämmer vad vi ska tänka. Saken är klar att jag är kluven i frågan, och livet i sig har inte gett mig några svar, så var i världen ska jag vända mig. Finns där överhuvudtaget ett svar på mina tankar och känslors frågor. Det känns som mina tankar runt problemet med mina känslor gör det hela så mycket mer förvirrat, fast det kanske ska vara förvirrat. Men tänk om det är mina känslor som gör så att jag tänker som jag tänker. Tänker jag efter så skulle det nog inte vara helt omöjligt men ändå inte möjligt.

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

C'est la vie

Här sitter jag vid mitt databord, så liten och svag på denna jord, fy helvete jag skyller all min ynkedom på mig själv!!!

Ja, nu är det fan på tiden att jag pratar med mig själv, ta tag i mig och skaka om mig och säga som det är. Inte vara så jävla mesig hela tiden, hade jag kunnat slå mig själv i magen så hade jag gjort det. Den värld jag pinnar runt i är inte den värld som alla andra vandrar på. Senaste tiden har jag varit väldigt inriktad på mitt eget välbefinnande och trott att så länge jag mår bra gör alla andra det med. Men så är det verkligen inte. Men i detta nu drar jag fan en gräns. Det är dags att ta blicken från marken framför mig och spana framåt, inte vara så jävla trångsynt och inse att det är i horisonten som framtiden föds. Hissa nya segel och låt den svaga brisen föra mig dit den för mig, likt en luftbalong ska jag nu finna min väg. Så nya frö och låta regnet flöda för att nya plantor ska gro, låta plantorna gro så jag en vacker dag ska kunna böja mig ner och ta ett djupt andetag och känna hur min pollenallargi framkallar nysningar långt in i näsan. Visst är livet underbart, att vakna på morgonen känna doften av nyklippt gräs och klia sig i ögonen och krydda skinkmackan med en nysning. Ett unikt levnadssätt för oss pollenallergiker. Naaw vad det är synd om mig, NÄ!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Ett tag sedan nu...

Visst var det ett tag sedan jag skrev fylleblogg, just nu ångrar jag mig att jag inte skrev igår när jag kom hem, hade en hel del bra tankar som nu är mer eller mindre helt bort. Jag minns däremot att det var riktigt bra tankar, tankar som hade kunnat ge mig nobelpriset i litteratur om jag hade valt att ge ut dem.

Dem handlade väl säkert om det som hänt de senaste dagarana, "heaven to hell in 60 seconds" inte bokstavlingen för det är ju verkligen inte hell nu, men det var nog bra nära heaven. Visst var det synd det som hände om du frågar mig, jag kommer sakna att ha Cicci som flickvän, men på något sätt kommer vi ju vara vänner, kanske inte vänner som träffas och tar en kopp kaffe men vänner som pratar när vi träffas. Förhållandet i sig (tolka det rätt) kommer jag inte sakna, då det vara i drygt en månad, jag menar att där finns ju större förluster. Var ju inte direkt att vi spenderat våra liv ihop. En större förlust är Cicci, mer fantastisk tjej får man/jag leta efter. Fast där är ju fler fiskar i sjön, duvor i träden, glassar i frysen, öl i kylen, tjejer i världen. Om du läser detta Cicci ska du veta att jag gör och kommer sakna dig men det är ju personligheten som du har jag kommer sakna, att få ha den nära är/var grymt.

Men nu är det fan dags att komma ur "tyck synd om mig träsket", vet i och för sig inte om jag varit där fast textstycket ovan kan ju lätt få en att tro det, även jag tror det. Helgen då, hur har den sett ut. Att beskriva helgen i ord är inte det lättaste men jag ska göra ett försök.
Sluta jobb-hem duscha-byta om-öl-kanalen malmö-öl-davidshall-öl-grogg-stroh rum-hipp-no hop-gött-ut-vandring-full turk-dryg, JA!-korv-slagt-missnöjd-ut-taxi-sova-vakna 2-skönt-malmö-lund-malmö-staffanstorp-grilla-mums-malmö-ricki-vin-shot-shot-shot-shot-shot-kb-kö, JA!-in NEJ!-mazarin-fet, NÄ!-hem, JA!-taxi-staffanstorp-sova-vakna-knäckebröd-bloggen.

Nu ska jag fan ta det lugnt. ses

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Suck!!!

"Hur kunde det bli så här fel? Det skulle ju alltid vara du och jag. Vi skulle ju visa varandra världen och inget fick nånsin komma mellan oss. Men nånting kommer alltid i mellan och någon slutar alltid älska först. Men varför kan det aldrig vara jag? Och nu träffar du mig för att lindra ditt dåliga samvete och för att hjälpa mig att ta mig igenom min situation. Men jag vill inte ta mig igenom någonting. Varje litet steg du tar och varje gång som du för ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör och varje gång som du ler hugger det till i mitt bröst för jag vet att jag aldrig mer kommer få ligga bredvid och kalla dig för min. Och nu när jag inte har dig så tycker jag att jag ser dig överallt och när blev den här stan så liten? Och mina vänner försöker trösta och drar med mig på fester och presenterar mig alltid extra artigt men jag skiter i vilket och går alltid hem först och jag sover mycket mer än jag borde. Och jag vet att det går över och kommer kännas mycket bättre men varför är man alltid en djävla nybörjare på sånt här. Varje litet steg du tar och varje gång som du för ditt hår från dina ögon på ett sätt som ingen annan riktigt gör och varje gång som du ler hugger det till i mitt bröst för jag vet att jag aldrig mer kommer få ligga bredvid och kalla dig för min" Lasse Lindh

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Horoskop

Visst måste man få ett sjukt bra horoskop om man skriver det själv. Jag vill då tro det.

Jungfru 24/8-23/9


Just nu är livet faktiskt bra, även om du vid första tanke kanske inte känner så. Låt dig ta tid att känna efter så kommer du känna dig nöjd. I arbetet rullar det relativt bra på, inga större problem men att tänka lite längre än nuet är nu ett måste. Känslomässigt känner du dig aningen utblottad, på något sätt söker du en bekräftelse på andras känslor.

Kärleken eller glädjen hittar du i Oxen.
Lyckotalet är 2
Bästa datum är 20/4-23/4

Två 6:or Farmor Anka

Igår var det fredag och årets första grillfest var ett faktum. Hjärup var vår destination och läget var hos Filip som mer eller mindre inte har något som man kan tänkas behöva vid en grillning så det hela blev en aningen svårt. Men detta löste ju vi. Engångsartiklar är ju till för att användas, så tre engångs grillar och lite tallrikar, sen fick bestiken skickas runt efter som festansvarig glömde köpa detta. Fast det gjorde inte så mycket, alla fick i sig käk och det var ingen som hade någon sur min. Efter käket blev det lite lekar. "Vilse i Jakri","Frågeleken - Filipslägenhet" och sen blev det en utslagstävling i form av hästsko kastning. Vinnande lag fick möjligheten att fuldricka finvin.

Efter Hjärup blev det Malmö, självklart sjöng vi "vi drar till malmö, vi drar till ma-almöö". Vi hamnade på hipp, självklart var där någon som sa "hipp hipp hurra". Väl inne blev vi bemötta av musik, fantastiskt eller hur? På utestället fanns en bänk, eller typ ett högre bord, där man kunde köpa typ öl, och drinkar och andra flytande grejor, tror dem kallade det för bar. Här bjöd först jag sen när det var min tur att få tillbaka av Emil så var det ju bara så att man ville skrika högt och otydligt "FAAAN, ditt jävla LP". Tro fan inte tokern beställer in två Fernet 6:or till oss var. Vissa kanske inte tycker det är något märkvärdigt, och det är det ju egentligen inte heller men grejen är det att både jag och Emil tycker det smakar skit. Den första fick jag tvinga ner, den andra fick jag verkligen tvinga mig till att bara ta tag i glaset, men vi gjorde det. Både jag och emil fick nog bita i det sura äpplet för att vi tog dem shoten, jag för att jag hade lite hoedbry när jag vaknade och emil för att han inte hittade hem i natt . Han trodde han var vi Jensen böfhus när han ringde mig, sen sa vi hejdå. Fem minuter senare ringde han igen och sa "Detta är helt sjukt, nu är jag fan vi Etagé igen" (det var där vi skilldes åt innan jag tog taxin hem, lite drygt 15minuter innan första samtalet) jag svarar "Hur fan har du hamnat på stortorget igen", "jo när jag sa att jag var vid jensen så var jag nog inte där, utan du vet den korsningen där man tar höger till Bo01 och vänster till kasinot, där var jag då". För att utomstående alltså ni som bor i Höör, Göteborg, eller rent av Hästveda också ska förstå så innebär det att han ungefär hade gjort så här mycket fel:

• Tagit fel på en resturang och en lyktstolpe
• Istället för att gå österut gick han västerut
• Hans "omväg" var väl på cirkus två kilometer

Men han ska ha kommit hem, det vet jag för jag pratade med honom innan.

Imorgon är det söndag och idag är det lördag. Imorgon är det dags för lite överraskning för min söta Cicci och idag är det påskfirande. Vet inte riktigt vad jag längtar mest till...eller jo det gör jag!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Inte en blogg utan lite växthuseffekt!

Inte klokt, det går inte en dag i dessa dagar då man inte hör något om växthuseffekten. Senast i raden är att våra isbjörnar håller på att dö ut då det inte finns någon is där dem bor. För finns det inte någon is så finns det inga sälar (någon speciell ras men vet inte vilken). För sälarna som normalt bor och föds på isarna lär sig inte simma förrän isen är borta, dem hamnar alltså till sist i vatten utan kunskapen som ska hålla dem flytande. Detta medför att dem drunknar och dör, och när sälungarna drunknar kan inte isbjörnarna äta dem (Visst låter det som sälarna föds endast för att ätas). Alltså hittar inte isbjörnen mat och dem svälter till döds. Som sagt detta är bara en av många saker som är tecken på att växthuseffekten eller vi - människan, håller på att ta död på isbjörnarna och även oss själva. Frågan är om det nu verkligen är så att det växthuseffekten som är boven i dramat till att vår värld blir varmare och varmare. Eller är vi bara inne i en varm period, för dem finns ju och det är ju väl dokumenterat att alla somrar, vårar eller vintrar inte har samma temperatur, det skiljer sig ju från år till år, decennium till decennium, sekel till sekel. Vi kanske kommer att gå mot kallare tider snart igen.

Många säger att detta är jordens eget sätt att säga ifrån och se till att den blir frisk. Typ som om jordens eget immunförsvar har sparkat igång det som behövs för att jorden ska bli bättre, sakta men säkert ser den till att människor dör (för det är ändå vi som sett till att det blev så här). Blir det färre människor blir det färre växthuseffektsrelateradeproblem (vet inte om det är ett ord men det var ett långt ord som var roligt att skriva).

Samtidigt som jag sitter och skriver detta kan jag inte låta bli att dra, eller försöka dra likheter till vårt förra extrema klimatproblem - Istiden. Varför ville jorden att det skulle bli så kallt att större delar av jorden täcktes med is, och med is snackar vi inte lite is, flera kilometer tjockt. Kan man dra paralleller till Istiden nu när vi är mitt uppe i något vi kanske kommer att kalla Värmetiden om si så där 500 000 år när våra barnbarns barnbarns… osv. osv. går i skolan.

Vem vet kanske är det något som går runt runt runt, efter en eventuell värmetid kommer en istid, för ozonlagret blir för tjockt. För när värmetiden som kanske snart knackar på vår port har sätt till att större delen av mänskligheten dör ut kan vi inte producera tillräckligt med koldioxid och andra ämnen som gör att ozonlagret blir tunnare, jorden går tillbaka till ett "uhg-uhg"-samhälle, som efter cirkus 1 miljon år åter igen lyckats smutsa ner jorden på nytt och en värmetid återigen står på tur. Så kanske det går runt för evigt, jordens eget sätt att gå i ide.

Mycket spekulationer men tål kanske att tänkas på. En sak som är säkert är i alla fall att det är synd om alla djur - isbjörnar, sälar, hundar, mammutar och människor som blir drabbade av det varmare klimatet. Men framtiden kan ingen styra över, förutom vår egen jord kanske.



På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström

Glädje från Polen!

Visst är livet underbart när man överraskas positivt. Blev det precis, så glatt överraskad att jag för tillfället har svårt att tygla mitt eget leende. Fick precis ett samtal som jag absolut inte trodde jag skulle få, ett sms hade liksom varit tillräckligt för att värma mitt hjärta. Då Cicci är i utlandet, i exotiska polen hade jag mer förväntat mig ett sms, men samtalet värmde mig långt in i själen, och som sagt har jag förtillfället svårt att sluta le. Behöver jag säga att jag tycker om henne, eller det är självklart. Om ni inte ser det självklara i detta är det lika bra jag skriver det vitt på svart. Hon är underbar!

På återhörelse och fortsat trevlig...
Johan Ekström

Helg med stort MYS

Vilken underbar helg, inte ofta man kan sitta en söndag och bara le när man minns tillbaka på helgen. Inte en sekund som har varit fel. Visst fick helgen en stressig början, slutade jobba klockan 1600, 1708 gick bussen. Alltså skulle jag till systemet hem och byta om och sen skulle jag packa och städa rummet en aning och sen till bussen, men jag var där i tid. Sen hade jag ju ungefär 1½ timme på mig att bara lugna ner mig. Faktiskt riktigt skönt att åka buss efter den dagen, kört bil typ nästan hela dagen. Däremot satt där någon eller något typ av kiosk två säten framför mig. Grejen är den att jag satt nästan längst fram kankse 5 raden, och ja jag vet detta i sig låter ju inte alls kiosk men håll tillgodo och läs vidare. Grejen är den att denna tjej kankse i 19 års åldern sitter hela resan (nästan) och pratar telefon högt och tydligt, Nä då inte alls störigt. Detta i sin tur gör ju att man lägger märke till henne, detta i sin tur gör att man lägger märke till att varje gång någon ska gå av bussen så tittar hon försiktigt upp över ryggstödet av ren nyfikenhet för att se vem som går av bussen, detta gjorde hon verkligen varje gång, efter 5 gånger fick jag panik på henne, men jag tyglade mig och sen när det var min tur att gå av stirrade jag lite extra på henne istället. Mitt mogna sätt att säga ifrån.

Efter bussresan väntade en lite promenad med en väska som vägde ungefär 8öl och två flaskor vin och lite stroh rum för mycket. Men vår solen lös mig i ansiktet och solglasögonen var på så jag njöt faktiskt av det hela, vet inte om det var just solen som gjorde att jag njöt eller vetskapen om att efter den 246m långa färden så träffar jag....träffar jag, Cicci.

Fredagskvällen därefter bestod av en badtunna, en vedeldad sådan som hade fått en aningen för mycket ved i sig, temperaturen var hög nere i tunnan, närmare 40 än 37,5. För att vara exakt så låg det väl runt 46 grader, men med några öl i kroppen så märkte jag inte riktigt av det utan hoppade i ändå efter att jag vant mig vid temperaturen. Typ som på sommaren när man ska bada i havet, man går i försiktigt för att det inte ska komma som en chock. Ungefär samtidigt som detta sker försvinner Anna ner bakom tunnan, ja visst låter det konstigt men det är inte svårare eller konstigare än att hon helt enkelt missa hålet på lite drygt 1 gånger 1 meter. Men till hennes försvar, det var mörkt ute. Jag var dock den enda som kom i helt den gången och för första gången i mitt liv så kände jag mig som en kräfta, varmt som in i norden var det och när jag väl gick upp efter en halvminuts badande så var jag verkligen lik en kräfta med, jag var röd! Men efter ett tag så hamnade vi alla i badet, och när vi väl hamnat där så var det svårt att gå upp, vi satt där väl allt som allt i ca 4 timmar och 23 minuter, nä men typ i runda slängar.

Lördags kvällen var lika mysig som badet var varmt. Hamnade på resturang och sen en bio, tillsammans med Pontus och Anna. Vet inte om det behöver förklaras så mycket mer, jag menar resturang och bio är ändå resturang och bio. Fast det är klart jag kan ju säga att maten var utsökt och bion var dålig. Men sällskapet var ju fantastikst. Efter bion som var efter maten blev det lite jägerte och grogg hos Pontus. Sen efter det, grogg timme alltså var det ystad nästa, somnade gott med Söt i min famn.

Tack för en helg som Tony tiger skulle kalla, GREAT!

På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström