”Empty spaces, what are we living for। Abandoned places, I guess we know the score। On and on, does anyone know what we are looking for…” Queen
Det är måndag, 2 september och livet kan inte bli mer genomruttet än så här। Saker som var för sig kan tyckas aningen mesiga att hänga upp sig på, dessa små saker har verkligen kantat min måndag। Ordspråket ”många bäckar små” har aldrig för gjort sig så bra। För att ge några exempel; Min bil på jobb var full med skit när jag tog den i morse, en ful jävla dryg medelålders man i en ful jävla grå Citroën tog pumpen på macken precis framför mina ögon plus att allt detta händer när min kropp inte mår hundra bra hostat konstant från och till i två veckor nu (typ lunginflammation). För att krydda dagen ännu mer så är där känslor i mig som skriker misslyckande, ingen lätt känsla att tampas med en dag som denna. Allt gör att jag bara vill lämna, inte jordlivet utan lämna Staffanstorp, Skåne och varför inte Sverige när vi ändå är igång. Tänk att få komma till en västindisk ö dricka rum och cola under en parasol, ingen vet vem man är, ingen som bryr sig på vad och hur man gör saker. Att bara få vara själv är det jag önskar mig mest av allt, men samtidigt vill jag ha närheten av dem jag tycker om.
För första gången på flera år vet jag nu vad jag önskar mig när jag fyller år, ensamhet!
På återhörelse och fortsatt trevlig...
Johan Ekström
skip to main |
skip to sidebar
